70 timmar
Snart har jag gjort mina 70 timmars arbetsvecka. Ca 3 timmar kvar tills dom är gjorda och jag får en veckas välförtjänt ledigt. Det blir att åka till stugan när jag kliver av, ska bli riktigt härligt.
Men det var inte så länge sedan jag fick lite ledigt. Innan jag påbörjade denna rejäla arbetsvecka så var jag till Danmark igen. Visiten där nere innehöll 18 års fest för min lills Ferdinand. Tänk vad tiden går fort. Ja jag har sagt det innan och kommer säga det igen. Jag tyckte nyss han var så liten och jag kunde bära honom på mina axlar, men det kan jag inte längre ;)
Jag har inte spenderat så mycket tid på att uppdatera min blogg på länge, igen, men jag har lagt desto mer tid på mig själv för att jag är värd det. Kämpar nu med att hitta tillbaka till träningen och glädjen med det och jag har valt att unna mig en PT för det. Och det har varit så värt det. Tänk vad underbart det är med någon som peppar en när jag inte tror att jag klarar saker men vad stolt jag blir sen när jag klarar av det jag inte trodde att jag kunde.
Och den ilskan som kommer när jag inte klarar så mycket som jag skulle vilja kan man då använda till att kämpa vidare för att nå så långt som möjligt.
Jag älskar när min PT kommer med dum dum träning som hon kallar det och det innebär att inte använda maskiner och så utan andra redskap som TRX, battle rop, medicin boll och kettlebell. Eller när hon kommer med någon utmaning som jag ska prova. Så kul med variation.
Men jag ska villigt erkänna att nu när jag hade min minisemester i DK så var inte kosten den bästa men jag fick iaf in en del motion under tiden och det kändes bra. Denna veckan när jag jobbat natt och det blir så många timmar jobb så har träningen fått ge vika dessvärre men det är ett medvetet val och jag behöver sömnen så jag tänker inte ha dåligt samvete för det. Det som jag dock kunnat göra bättre denna veckan är kosten men tusan nu blir det att börja om imorgon när jag får ledigt med både kosten och träningen så jag kommer tillbaka på bannan och får må så bra som jag kan.
För övrigt har jag mått väldigt bra över lag den senaste tiden, eller ja sen jag kom hem från DK första vändan. Jar tom slutat med min medicin som ska hjälpa mig med mitt mående så nu är spänd på hur det ska gå mend tror på mig själv och hoppas att det ska fungera och gör det inte det så är det så, inget mer med det.
Jag kan märka så många små framsteg med mig själv och det är hur underbart som helst. Små enkla saker som betyder mycket för mig men som kanske inte verkar så märkvärdigt för någon annan. Jag kan tex ta det att jag vågar gå i shorts och klänning. Springa på löpbandet på gymmet.
Jag har börjat få lättare att vara social med andra igen. Men visst finns det en hel del rädsla kvar att jobba med men det går åt rätt håll.
Jag titta precis mot fönstret och det börjar ljusna utanför, härligt härligt. Jag hoppas att jag slipper regnet när jag slutar jobba idag då jag har en del packning att bära runt på. Det har regnat rejält under natten, har hört hur det smattra på taket, men när jag sitter inne så kan jag njuta av att det regnar.
Jag hoppas på lite sol under veckan nu när jag är ledig men prognosen ser inte allt för god ut men jag håller tummarna.
Nu ska jag fortsätta lyssna på lite musiko och vänta på att telefonen ringer, det är rätt lugnt en söndagnatt måste jag säga.
På återseende.
Puss & Kram
Men det var inte så länge sedan jag fick lite ledigt. Innan jag påbörjade denna rejäla arbetsvecka så var jag till Danmark igen. Visiten där nere innehöll 18 års fest för min lills Ferdinand. Tänk vad tiden går fort. Ja jag har sagt det innan och kommer säga det igen. Jag tyckte nyss han var så liten och jag kunde bära honom på mina axlar, men det kan jag inte längre ;)
Jag har inte spenderat så mycket tid på att uppdatera min blogg på länge, igen, men jag har lagt desto mer tid på mig själv för att jag är värd det. Kämpar nu med att hitta tillbaka till träningen och glädjen med det och jag har valt att unna mig en PT för det. Och det har varit så värt det. Tänk vad underbart det är med någon som peppar en när jag inte tror att jag klarar saker men vad stolt jag blir sen när jag klarar av det jag inte trodde att jag kunde.
Och den ilskan som kommer när jag inte klarar så mycket som jag skulle vilja kan man då använda till att kämpa vidare för att nå så långt som möjligt.
Jag älskar när min PT kommer med dum dum träning som hon kallar det och det innebär att inte använda maskiner och så utan andra redskap som TRX, battle rop, medicin boll och kettlebell. Eller när hon kommer med någon utmaning som jag ska prova. Så kul med variation.
Men jag ska villigt erkänna att nu när jag hade min minisemester i DK så var inte kosten den bästa men jag fick iaf in en del motion under tiden och det kändes bra. Denna veckan när jag jobbat natt och det blir så många timmar jobb så har träningen fått ge vika dessvärre men det är ett medvetet val och jag behöver sömnen så jag tänker inte ha dåligt samvete för det. Det som jag dock kunnat göra bättre denna veckan är kosten men tusan nu blir det att börja om imorgon när jag får ledigt med både kosten och träningen så jag kommer tillbaka på bannan och får må så bra som jag kan.
För övrigt har jag mått väldigt bra över lag den senaste tiden, eller ja sen jag kom hem från DK första vändan. Jar tom slutat med min medicin som ska hjälpa mig med mitt mående så nu är spänd på hur det ska gå mend tror på mig själv och hoppas att det ska fungera och gör det inte det så är det så, inget mer med det.
Jag kan märka så många små framsteg med mig själv och det är hur underbart som helst. Små enkla saker som betyder mycket för mig men som kanske inte verkar så märkvärdigt för någon annan. Jag kan tex ta det att jag vågar gå i shorts och klänning. Springa på löpbandet på gymmet.
Jag har börjat få lättare att vara social med andra igen. Men visst finns det en hel del rädsla kvar att jobba med men det går åt rätt håll.
Jag titta precis mot fönstret och det börjar ljusna utanför, härligt härligt. Jag hoppas att jag slipper regnet när jag slutar jobba idag då jag har en del packning att bära runt på. Det har regnat rejält under natten, har hört hur det smattra på taket, men när jag sitter inne så kan jag njuta av att det regnar.
Jag hoppas på lite sol under veckan nu när jag är ledig men prognosen ser inte allt för god ut men jag håller tummarna.
Nu ska jag fortsätta lyssna på lite musiko och vänta på att telefonen ringer, det är rätt lugnt en söndagnatt måste jag säga.
På återseende.
Puss & Kram