Träningsförbud

Ja då var det träningsförbud i 2 veckor! Ja två veckor med endast promenader. Jag som hade börjat få till lite rutin igen efter semestern. Men med den smärtan jag har just nu så räcker det att kunna röra sig normalt.
Hoppas att det släpper snart, för detta är inte kul.

Har kämpat mig till jobbet både igår och idag trots denna smärta men har märkt vilken bitch jag varit.
Tur jag är ledig nu i 3 dagar och sen är det natt vecka som väntar.
Dags att riva av sista timmen på jobbet.
Bye bye

Puss & Kram

Tänk om det någon gång...

...kunde gå som jag ville.
Provat något nytt den senaste tiden och som vanligt slutar det skit för min del. Så j*vla less, arg och förbannad. När ska min otur vända?

Ja jag funderar på vad jag ska göra nu? Skita i allt totalt eller kanske tro att allt vänder efter 28 års olycka?
Ja visst finns det bra saker också men i stundens påslag så är det inte det positiva som står i fokus. *morr*

Ska jag behöva träna 8 timmar om dagen och mäta vart enda lilla milligram av det jag tänker äta och dricka för att det ska hända något med min förbannade kropp? Att hela tiden ha sån fokus på mat och dryck är inte hälsosamt. Det är jobbigt för att det tar mycket energi och tid. Planera i 100 år i förväg för att slippa hamna i minsta lilla fälla som kan finnas bakom hörnet.

För övrigt är jag usel på att uppdatera bloggen.

Nu har jag mest lust att äta choklad, gråta och bara få känna blä.
Får se hur jag pallar resten av veckan efter denna djupa grop idag.

Puss & Kram