Hur gick det då...
Ja helgen gick rätt bra. I fredags hade jag både min goa brorsdotter och valpen. Det var lite körigt men jag tyckte att det var roligt. Blev lugnt på eftermiddagen när båda två sov =)
Jag passade på att läsa lite och mysa under en filt. Sånt som jag kan njuta av och tycker att det får mig att må bra. Helgen fortsatte att vara bra.
Hur gick det då hos läkaren igår då? Jo jag känner mig nöjd med besöket hos neurologläkaren. Hon var jätttetrevlig och lätt att prata med. Jag var in för någon vecka sen och tog ett så kallat koncentrationsprov för att se hur mycket av medicinen jag har i blodet och jag hade väldigt låga värden trots att dom har höjt dosen av medicinen men jag har nu kanske kommit på varför mitt värde var så lågt. Eftersom värde var lågt så blev det att höja dosen av min epilepsi medicin och hoppas på att jag kommer att ta upp mer av den nu. Jag ska ta nytt koncentrationsprov om ca 6 veckor.
Vi pratade om vad jag kan göra själv nu för att minska riskerna för ett nytt anfall. Saker som helt enkelt kan minska anfallströskeln och det var infektioner och sjukdom. Stress, både fysisk och psykisk stress. Alkohol osv. Så det var extra viktigt att jag tog hand om mig själv på bästa sätt så att jag inte får ett anfall igen.
Efter helgen med min goa brorsdotter som var förkyld och efter läkarbesöket igår var jag inte så glad över att vakna i morse med ont i bihållor, hals och öron samt att näsan rinner. Risk för något skit i kroppen och jag försökte att jobba med det gick inte så fick gå hem sjuk istället. Mår piss för att jag inte kan jobba. Vilket då ger psykisk stress. Not good at all.
Jag tycker det kan vara svårt är att kunna prata om hur jag mår och hur jag är sjuk. Det finns väldigt dålig förståelse och så mycket förutfattade meningar finns det. Jag pratar gärna om det. Men om jag vet att man stöter på varandra och det inte finns tid till någon längre konversation och frågan kommer: hur är det? Ja vad ska jag svara då? Ska jag säga som det är eller blir det de fejkade, det är bra eller det är okej. Jag vill kunna få en chans att förklara vad det är som är dåligt om jag inte mår bra.
Och jag är så mycket mer än en sjuk person. Jag har en sjukdom och det innebär inte att hela jag är sjuk och inte kan göra saker.
Jag satt idag och tittade på detta och kan känna igen mig i en del av det även om vi inte har samma sjukdom. Jag rekommenderar att se det.
http://urplay.se/172353
Nu ska jag fundera över vad som varit bra idag.
Puss & Kram
Jag passade på att läsa lite och mysa under en filt. Sånt som jag kan njuta av och tycker att det får mig att må bra. Helgen fortsatte att vara bra.
Hur gick det då hos läkaren igår då? Jo jag känner mig nöjd med besöket hos neurologläkaren. Hon var jätttetrevlig och lätt att prata med. Jag var in för någon vecka sen och tog ett så kallat koncentrationsprov för att se hur mycket av medicinen jag har i blodet och jag hade väldigt låga värden trots att dom har höjt dosen av medicinen men jag har nu kanske kommit på varför mitt värde var så lågt. Eftersom värde var lågt så blev det att höja dosen av min epilepsi medicin och hoppas på att jag kommer att ta upp mer av den nu. Jag ska ta nytt koncentrationsprov om ca 6 veckor.
Vi pratade om vad jag kan göra själv nu för att minska riskerna för ett nytt anfall. Saker som helt enkelt kan minska anfallströskeln och det var infektioner och sjukdom. Stress, både fysisk och psykisk stress. Alkohol osv. Så det var extra viktigt att jag tog hand om mig själv på bästa sätt så att jag inte får ett anfall igen.
Efter helgen med min goa brorsdotter som var förkyld och efter läkarbesöket igår var jag inte så glad över att vakna i morse med ont i bihållor, hals och öron samt att näsan rinner. Risk för något skit i kroppen och jag försökte att jobba med det gick inte så fick gå hem sjuk istället. Mår piss för att jag inte kan jobba. Vilket då ger psykisk stress. Not good at all.
Jag tycker det kan vara svårt är att kunna prata om hur jag mår och hur jag är sjuk. Det finns väldigt dålig förståelse och så mycket förutfattade meningar finns det. Jag pratar gärna om det. Men om jag vet att man stöter på varandra och det inte finns tid till någon längre konversation och frågan kommer: hur är det? Ja vad ska jag svara då? Ska jag säga som det är eller blir det de fejkade, det är bra eller det är okej. Jag vill kunna få en chans att förklara vad det är som är dåligt om jag inte mår bra.
Och jag är så mycket mer än en sjuk person. Jag har en sjukdom och det innebär inte att hela jag är sjuk och inte kan göra saker.
Jag satt idag och tittade på detta och kan känna igen mig i en del av det även om vi inte har samma sjukdom. Jag rekommenderar att se det.
http://urplay.se/172353
Nu ska jag fundera över vad som varit bra idag.
Puss & Kram
Kommentarer
Trackback