varning

för den trötta sura tanten! Ja idag är det så jag känner. Har sovit riktigt uselt inatt och ville inte alls kliva upp när kl ringde 5.30. Men jag kämpade mig upp till sist och sitter på bussen till Borlänge och jobbet. Idag är det en dag med mer än heltidsjobb plus att det blir en del restid som går åt. Idag tror jag kanske att jag kommer att somna lätt till kvällen. Men har en del som skulle behöva göras hemma också.

För övrigt var jag iväg och hämtade mitt paket på Willys och det var min tavla med lite bröllops bilder på som äntligen hade kommit efter en del strul men nu ska jag bara fundera ut vart den ska sitta.

Jag Hoppas verkligen att jag blir piggare och på bättre humör under dagen för såhär vill jag inte vara. Ha en toppen dag.
Puss och kram

Måndag igen..

Ja då var det ny början på en ny vecka. Jag skrev sist om mediciner hit och dit och ja jag skulle fylla på min dossett igår och ja det blev tomt i dom askarna jag hade hemma så idag vart det iväg på apoteket och hämta ut ny. Jag har handlat en del medicin så nu börjar den snart bli väldigt billig som tur är men dessvärre inte så länge till.

Jag var en sväng till läkaren på vc idag eftersom jag varit så sjukt trött och haft mycket huvudvärk på slutet och domen blev stress, stress, stress. och åter stress. Min situation var inte så där toppen just nu. Och jag skulle göra något åt den tyckte hon. Sen fick jag order om att ta kontakt med sjukgymnast då jag var stel som en pinne. Haha det har jag nog känt, ont som f a n har jag.

Och som sagt orden var att minska stressen, och det gick ju bra?
Nej inte direkt. Bussen var sen idag, stressar som tusan till jobbet men blir ändå någon minut sen, morr!
Som sagt var jag på apoteket, passade på att fixa det på lunchen tänkte jag. Tog 20 min för expiditen att fixa mina mediciner. Hann jag tillbaka i tid? Icke sa nicke, vilket innebar stress igen. Ja inte är det så lätt att inte stressa iaf.
Men nu ska jag andas djupt och försöka komma ner i varv.

Puss & Kram

Mediciner hit

och dit.
Börjar bli lite less på alla mediciner jag har. Är inte så få heller. Räknade imorse och just nu är det 7 st på morgonen och 2 på kvällen. Känns som att jag vore 80 år och rätt sjuk men fan jag är bara 27 bast och borde vara rätt frisk och klara mig utan mediciner. Men icke.
Jag satt och fundera på över det där med träningen som så många gånger förr. Jag fundera på om det är min räddsla som styr mig så hårt att jag inte kommer till skott med träningen? Jag vet ju att jag kan träna och klarar det så det är inte det som är problemet.
Om jag kom igång med träningen så kunde jag kanske bli av med en del av mina mediciner, jag har ju dessvärre ännu fler eftersom jag inte tar alla varje dag.
Tänk om jag kunde komma igång med träningen och bli av med en del mediciner och få bli piggare, må bättre, sova bättre, få mer energi och ork dessutom så mycket mer effekter som träningen ger.

Jag längtar tills den där förbennade räddslan är bearbetat och jag klarar fler saker än vad jag gör idag. Den förstör så himla mycket dessvärre men det är bra att jag är medveten om varför det blir som det blir allt för ofta.

Dom senaste dagarna har jag varit lite halvkonstig i kroppen och gick in och läste biverkningarna och ja kanske inte så konstigt att jag mådde som jag mådde.
Biverkningarna följer " Huvudvärk, yrsel, illamående, kräkningar, buksmärtor, ömmande bröst, nervositet, sömnlöshet, synstörningar "

Ja nu är det visst slut på rasten och jag ska återgå till några timmars arbete innan jag ska iväg och hämta paket på Willys, wiho :-D

Puss & Kram

Är det såhär?

Efter x antal samtal hos psykologen känns det som att vi kommer framåt. Jag har själv börjat kunna se samband mellan olika saker som har hänt i mitt liv och hur jag fungerar i mitt liv idag. Och det känns skönt att få bekräftelse att det inte är så konstigt att jag gör som jag gör idag.
Nu blir det ett litet uppehåll och hon ska försöka sammanställa alla papper jag har fyllt i och ge mig en bild av hur hon ser på allt. Det känns som en skräckblandad förtjusning, skönt att få klarhet i det men ändå en räddsla för vad hon kommer att säga.

Livet flyter på fortare än vad jag vill. Jobb, jobb och jobb mest känns det som. Nu har jag 24 dagar på raken med jobb innan jag har en dag som jag är helt ledig. Då ska jag åka och fira mitt gudbarns 3 årsdag =) Tjoho.
Ihelgen som var hade jag äran att vara på 95 års kalas i Härjedalen.
Lilla goa "farmor" som vi firade.

Idag är det fullt ös, först jobb i Blg, sen till Falun å jobba. Hem å ta hand om tvätten, laga middag och sen baka något gofika till kollegorna som har äran att ha mig på jobbet imorgon ;)

Nu blir det mera kaffe för jag är trött.

Puss & Kram

Ibland blir det inte

som man har tänkt sig. Jag såg fram emot med skräckblandad förtjusning attt träffa min ena psykolog i måndags men till min tråkighet så var han sjuk och det blev inget besök hos honom.
Istället blev det besök hos den andra i tisdags och det tog verkligen på krafterna mer än vad det brukar göra och det blev rejält jobbigt. Men det var ett givande besök och det känns som vi kommer närmare en sanning om hur det är.
Vi gick igenom ett formulär jag hade fått fylla i och utvecklade mina svar där och sen pratade vi en hel del om PTSD, som står för Post Traumastiskt Stress synDrom. Jag fick känslan av att det var något jag var drabbad av men jag lär säkert få mer besked till veckan igen av henne när jag träffar henne igen.

Jag gillar iaf dessa psykologer, även om det blir jobbigt att hålla på med allt vi gör men jag vet att det är för en god sak och för att det ska bli bra i slutänden.

Ja det blev rätt hårt i tisdags och jag var hemma två dagar från jobbet men idag ger jag det en chans och det går okej även om jag inte levererar på topp.

Nu ska jag ta mig en kopp kaffe för att ladda för sista tiden på jobbet här innan det blir bussen till nästa.

Passa på att njuta av solen och det fina vädert =)

Puss & Kram

Nytt år

Ja nu har 2013 börjat och det med stormsteg, tycker att tiden har runnit iväg fortare än vad jag hade tänkte. Jag hade tänkt hinna med lite träning men det har blivit bortprioriterat. Jobbat massor och varit trött som en jag vet inte vad men har tagit min b12 spruta och det har inte hjälpt dessvärre men nu får jag ge mig själv sprutorna vilket känns toppen gutt!

Julen firade jag med mina familj mitt ute skogen, fick några dagars välförtjänt ledighet. Fick vara en hel del faster också, mys pys.

Ihlegen har jag fått vara tant Annalia och det har varit så kul. Blir allt lite tomt när dom små liven åkte hem igårkväll.

Nu ska jag worka vidare, snart dags för FIKA :-D

Kramis

Jul, jul, jul...

.. ja nu börjar det bli jul för mig med lite mer. Igår gjorde jag ett ryck och prövade att göra ett nytt julgodis, rocky roads. Ska bli spännande att se vad det blir av detta. Sen passade jag på att göra knäck när jag hade farten uppe.
Denna vecka, imorgon tom är det lucia. Har hört ryckten att det blir lussebullar här på jobbet, mums. Det skulle jag haft tid att göra hemma också, samt pepparkakor. Allt har sin tid antar jag ;)

Och nästa vecka är det sista advent, sen måndag är det julafton. Jag får se hur jag ska göra i jul om jag har någon att fira med eller om jag blir ensam. Ska jag jobba så får jag helt enkelt fira ensam men det ska nog gå bra det.
Trots att detta inlägg inte blir långt med det har tagit tid att få till det men det är för att jag jobbar ju och det går ju främst.

JUL pussar & Kramar

God Jul

Tiden går verkligen så himla fort. Känns som jag mest jobbar, jobbar och jobbar. Att hoppa mellan 4 jobb är rätt påfrestande men kul att ha massa olika saker att göra. Nu går det med stormsteg mot jul dessutom. Hade lite mys adventsfika hemma i söndags med goda vänner. Precis vad jag behövde efter att jag hade varit krasslig.
Mediciner hit och dit, prover hit och dit gör sitt och det är inte alltid så lätt att hålla sig på banan med alla biverkningar, tyvärr. Insåg nu när jag räkna efter att jag har 8 olika mediciner just nu och inte så konstigt att jag känner mig äldre än vad jag är ;-)
Men det finns ju en mening med att jag har fått dom och jag hoppas att kunna bli av med en del av dom senare men en del kommer jag behöva dras med hela livet, eftersom jag har gjort min gby operation.

En liten uppd. vad som sker hos mig. Fullt ös medvetslös typ. Men jag har fått order om att inte stressa, lättare sagt än gjort men nu ska jag vänta på mannen så vi kan åka hemåt =)

Puss & Kram

Hur gick det då...

Ja helgen gick rätt bra. I fredags hade jag både min goa brorsdotter och valpen. Det var lite körigt men jag tyckte att det var roligt. Blev lugnt på eftermiddagen när båda två sov =)
Jag passade på att läsa lite och mysa under en filt. Sånt som jag kan njuta av och tycker att det får mig att må bra. Helgen fortsatte att vara bra.

Hur gick det då hos läkaren igår då? Jo jag känner mig nöjd med besöket hos neurologläkaren. Hon var jätttetrevlig och lätt att prata med. Jag var in för någon vecka sen och tog ett så kallat koncentrationsprov för att se hur mycket av medicinen jag har i blodet och jag hade väldigt låga värden trots att dom har höjt dosen av medicinen men jag har nu kanske kommit på varför mitt värde var så lågt. Eftersom värde var lågt så blev det att höja dosen av min epilepsi medicin och hoppas på att jag kommer att ta upp mer av den nu. Jag ska ta nytt koncentrationsprov om ca 6 veckor.
Vi pratade om vad jag kan göra själv nu för att minska riskerna för ett nytt anfall. Saker som helt enkelt kan minska anfallströskeln och det var infektioner och sjukdom. Stress, både fysisk och psykisk stress. Alkohol osv. Så det var extra viktigt att jag tog hand om mig själv på bästa sätt så att jag inte får ett anfall igen.

Efter helgen med min goa brorsdotter som var förkyld och efter läkarbesöket igår var jag inte så glad över att vakna i morse med ont i bihållor, hals och öron samt att näsan rinner. Risk för något skit i kroppen och jag försökte att jobba med det gick inte så fick gå hem sjuk istället. Mår piss för att jag inte kan jobba. Vilket då ger psykisk stress. Not good at all.

Jag tycker det kan vara svårt är att kunna prata om hur jag mår och hur jag är sjuk. Det finns väldigt dålig förståelse och så mycket förutfattade meningar finns det. Jag pratar gärna om det. Men om jag vet att man stöter på varandra och det inte finns tid till någon längre konversation och frågan kommer: hur är det? Ja vad ska jag svara då? Ska jag säga som det är eller blir det de fejkade, det är bra eller det är okej. Jag vill kunna få en chans att förklara vad det är som är dåligt om jag inte mår bra.
Och jag är så mycket mer än en sjuk person. Jag har en sjukdom och det innebär inte att hela jag är sjuk och inte kan göra saker.

Jag satt idag och tittade på detta och kan känna igen mig i en del av det även om vi inte har samma sjukdom. Jag rekommenderar att se det.

http://urplay.se/172353

Nu ska jag fundera över vad som varit bra idag.

Puss & Kram

Så lite kan göra så mycket

Ja något lite kan göra en stor skillnad. Det lilla som gjorde stor skillnad för mig denna gången var ett samtal från en utav dom läkare jag har kontakt med. Det hade bl.a. att göra med min vikt. Det var inte lika hårt att jag behövde gå ner i vikt längre. Visst var det bra om jag gjorde det men inte samma krav som det har varit förut. En stor sten lämnade mig och bara av det så kände jag mig mycket lättare.
Jag känner att jag mår så mycket bättre på den fronten av det lilla samtalet och dom orden jag fick höra.
Jag kan nu unna mig något utan att få panik över att jag ska gå upp i vikt. Självklart kan jag inte släppa allt för då kommer jag att gå upp men ändå få det lilla extra när det är tillfällen.
Så nu blir det att bara få vara och må lite bra ang. maten och vikten ett tag så får vi se vad som händer på vågen.
 
Har hunnit varit några gånger till terapeuten och ja som jag sagt förut så är hon toppen. Sist så skulle jag försöka se vilken förändring jag hade gjort och att det var bra. Jag fick i uppgift att belöna mig själv. Vilket inte var så lätt. Jag valde att jag skulle skriva till mig själv. Det tog emot för det första och det var inte lätt men jag gjorde det och det var skönt efteråt. Jag har fått till lite nya rutiner och det är fler på g. Träningen är inte lika jobbig längre psykiskt och nu ska jag försöka att få rutin i träningen så att det blir ett par tillfällen i veckan. Sen om det är vattengympa, gymet ellet något pass spelar ingen roll. Det viktiga är att det blir av. 
Jag kan nu njuta av promenaderna till jobbet, även fast det regnar. Inte lika kul att gå när det blåser storm ute men det är mitt sätt att ta mig till jobbet oftST. Ibland tar jag cykeln till hjälp. När jag är ute på fältet och jobbar brukar det bli bussen dock men alltid promis till bussen. Det kan jag tacka min epelpsi för. Förut hade nog tagit bilen och speciellt om det var dåligt väder. Men inte längre. Två kilometer enkel väg promenad till jobbet är nu en del av min vardag ( ja ibland helg också ;-) )
Häromdagen när jag lämnade terapeuten så hade jag ett stort leende på läpparna. Det hade varit prat om vikt och hur jag mår i min kropp och hur jag känner med den. Ja jag är verkligen inte vän med min mage och den är ivägen för att jag ska känna mig bekväm när jag jobbar. ja jag hatar nog den nästan. Men vi räknade på mitt bmi och när jag ska gå så säger hon. jag trodde inte att du hade ett sånt bmi! Du ser mindre ut än så och är så mycket rörligare än andra som jag träffar som har övervikt. Och gissa om jag vart glad då. Kunde nästan studsa därifrån när jag gick hemåt. Ja hon vet vad hon gör iaf =)
Nu hoppas jag få träffa psykologen snart och se vad som är störst i min ryggsäck och behöver börja jobbas med.
 
Från det ena till det andra så är det snart helg eller ja väldigt snart. I eftermiddag tar jag helg. Ska ta bussen mot mor och far och spendera helgen hemma hos dom. Ska passa deras nya bebis, Ruff! En jämthund på drygt 8 veckor. Ser fram emot det. Ska försöka passa på att läsa lite mer i böckerna till jägarexamen också. Har lånat böckerna av lillebror. Jag hoppas snart kunna göra teoriprovet och klara av det. Det är 12 år sen sist jag höll på med att försöka ta jägarexamen. Även om jag inte har läst under den tiden så har jag ändå varit en del i skogen och har en del gratis av det.
 
För övrigt är jag sugen på att ev. skriva en bok. Men vad ska den heta, vill någon läsa den? Ja det tåls att fundera lite på. Kanske dom har något bra förslag när jag ska träffa framsteget om någon vecka.
 
På måndag har jag ett läkarbesök inbokat och jag ser faktiskt fram emot att träffa läkaren. Det var nog längesen jag kände så men jag tror att det blir något bra av det besöket, tjoho =)
 
Nää nu får det vara nog för denna gången. Dags för frukost och intag av morgondosen av medicin.
 
Puss & Kram

Arg på mig själv eller...

..eller på vågen? Eller kanske både och? Ja jag vart rätt arg igår morse i alla fall.
Efter en vecka med två "kalas" och möjligheten att äta tårta. Jag valde att äta tårta båda tillfällen och sen nu i efterhand så känner jag, "va fan tänkte jag på?" Ja det menas att vågen visade plus och därav blev jag arg.
Arg på mig själv att jag valde att äta tårtan och arg för att vågen visade ökad vikt. Jag vet att gå ner i vikt kräver hårt jobb men samtidigt är det så tråkigt när jag inte ens kan unna mig något ibland. Jag kunde valt att bara äta tårta vid ett utav tillfällena självklart men just denna vecka såg det ut så. Denna veckan inget kalasande alls.
 
Det blir kanske att gå tillbaka till det jag använde mig av när jag gick behandlingen för min hetsätningsstörning. Att skriva upp varje litet gram av allt jag åt och drack, samt tid, Räkna kcal igen. Men det blir lite åt fel håll på något sätt. Det blir att värdera allt jag äter, är det värt det? Hur mycket kcal kommer jag upp i då? Även om det är bra saker jag äter så finns det altid ett men. 
Jag skulle behöva komma igång med träningen, jag vet och kan så mycket men sen tar det stopp. Den dät stora knölen mellan axlarna ställer till en hel del problem ibland, minst sagt. Och den där knölen är mer svårarbetad än vad kroppen är. Men skam den som ger sig, jag tänker inte ge upp i alla fall.
 
Idag kom det svar på proverna jag tog för en månad sen, det mesta såg bra åt men några värden var lite låga så blir det att ta b12 injektionerna lite oftare och vilken tur att jag håller på att lära mig att ta dom själv så slipper jag springa till distriktssköterskan stup i kvarten. Sen fick jag även lite D vitamin som jag ska ta så det är bara att tugga på =)
 
Livet är inte alltid lätt men det finns alltid lösningar ;-)
 
Puss & Kram

Hon är riktigt bra

ja min terapeut är riktigt bra. Jag har tyckt bra om henne sen jag fick henne och hon fick ännu mer
guldkant häromdagen när jag träffade henne. Vi jobbar med min träning men eftersom jag har ont nu så
fick vi göra en liten paus i det vi håller på med och ja då försvann det vi naturligtvis jobbar med under
våra träffar men vips så kom hon på något annat som vi jobbade med under detta samtal. Det blev fokus
på andningen istället. Jag fick känna efter hur andningen var på olika ställen i kroppen. Hur kändes den i olika lägen
om musklerna var spända eller avslappnade. Otroligt inspirerande att bara kunna komma på något sådär men
som ändå är viktigt. Det gör att jag tycker att hon är extra bra.
Idag har jag gått ut hårt. Tagit fram min vän hushållsvågen som jag gömt undan i skåpet ett tag. Efter att jag mer eller mindre använde den konstant i ett halv år i min behandling för hetsätningsstörningen så blev jag lite lagom less på den men nu var det dags att damma av den igen. Idag har allt vägts och räknats. Och ja visst tar det sin lilla tid men det är så värt det i slutändan. Det är tråkigt att bara inte kunna lägga upp maten på tallriken och äta men nu vill jag komma vidare som sagt och då är det såhär det får vara ett tag framöver nu. Vet inte om jag tänker släpa med den ut i skogen under jakten men jag behöver ändå tänka smarta val så redan nu har jag börjat fundera över vad jag kan ha med mig ut i skogen på dagarna.
Eftersom jag har kollat upp allt jag ätit idag så blev den stora skräcken korv med bröd som jag åt idag. Isch så mycket kcal för ingenting kan jag tycka så det är bland det som hamnar på listan att inte helst äta. Finns så mycket annat bra man kan äta i en nödsituation, om jag får kalla det så. Man är akut hungrig eller sugen och ska stoppa i sig något.
1. Frukt, ha alltid frukt med dig.
2. Nötter, funkar också bra att ha med sig.
3. Kokt ägg, det finns alltid färdigkokta ägg i kylen hos mig. Kan jag även ha i kylen på jobbet.
4. Proteinshake. Jag blandar helst med mjölk men krisar det så får det gå med vatten. Snabbt att skaka ihop. Jag har köpt en vällingburk. En rund liten enkel burk som är uppdelad i 3 fack. Där mäter jag bara upp rätt mängd pulver och vips så är det bara att öppna för den "delen" och hälla i shakern. Jag har köpt min på tupperware men såg att bambino har så då kan jag tänka mig att ica ex. kan ha en sån.
En "ny" sak, eller iaf något jag inte gjort på länge var att gå i regnet. Skulle iväg och handla lite och gick dit och inge problem med vädret men efter att ha varit inne i den första affären var det kört. Det regna, regna och regna. Men tur jag inte är gjord av socker så gick så fint i regnet men det gick ju bra det med, en skön känsla när jag väl var hemma sen.
Nu ska jag ta hand om disken och hämta tvätten!
Sov gott!
Puss & Kram

Tiden flyger fort...

...ja väldigt fort, jag inser hur länge det var sen jag skrev något.
Ja det har såklart hänt en hel del. Jag var på en fantastisk bröllopsresa tillsammans med min make.
Våren var tuff på många sätt och vis, jag var bl.a. sjuk och kämpade för att klara av skolan. Men
skam den som ger sig för jag klarade av att slutföra skolan, trots att jag missade själva examensdagen
pga att jag fick ett epilepsianfall dagen innan. Ja nu har dom konstaterat att jag har epilepsi och jag äter
medicin för det både morgon och kväll. Det jag ser som sämst med att ha fått epilepsi är att jag inte får köra
bil nu på ett år, ja jag måste vara anfallsfri i ett år innan jag får köra bil igen. Det är lite tråkigt när jag är van
att kunna ta mig vart jag vill när jag vill men det kan jag inte längre så ibland känner jag mig som en fånge
men det har också gett mig nya möjligheter så det finns bra saker med det också.
Under våren när jag gick i skolan så skulle vi ut på praktik och jag valde då att försöka få praktik här hemma i Falun och det fick jag. Praktiken gick så bra att jag idag jobbar där. Eftersom jag inte kan ta bilen till jobbet så så blir det att jag går till jobbet, jippi. Det är positivt och eftersom vädret inte har varit det bästa i sommar så har jag ibland dragit på mig regnstället och slängt mig på cyklen för att jag ska ta mig genom regnet fortare och det hade inte hänt om jag hade haft bilen, det kan jag lova. Så väl känner jag mig själv och kan erkänna det.
Jag ser nu fram emot hösten med glädje och hoppas komma framåt i mina mål. Den ständiga kampen är vikten och det kommer jag alltid att få kämpa med.
Och det viktigaste är när man ska göra en förändring är att ändra tanken i huvudet. Det är också den svåraste delen av det hela. Jag kämpar tillsammans med min terapuet med träningen. Träna kan jag göra, det är inte så svårt. Men det som är svårt är det som händer i mitt huvud. Det är det som sker i mitt huvud som sätter stopp för att jag inte kommer iväg och tränar. Det kan vara sånt som att jag skäms för hur jag ser ut, jag är mycket sämre än alla andra, jag kan inte osv. Det är saker som sker i mitt huvud och det ska nu förändras och det är jag så tacksam. Jag vet hur viktig motion, rörelse och träning är för kroppen. Det är bra på så många sätt.
Och på tal om rörelse så ska jag gå och leta fram min kettlebell och se om jag kan göra lite som bättrar på min smärta som tyvärr gör att jag är sjukskriven just nu :(
Men jag återkommer!
Puss & Kram

Mobbning

Såg denna filmen på youtube som handlar om mobbning. Den berörde mig djupt och jag kände igen mig så väl.
http://www.youtube.com/watch?v=TdkNn3Ei-Lg
Jag tycker den är sevärd och väcker många tankar.
För ett tag sedan såg jag denna text på facebook och den handlar också om mobbning och jag gillar den mycket
"En lärare i New York undervisade sin klass om mobbning och gav dem följande övning att utföra.
Hon bad barnen ta ett papper och sa åt dem att skrynkla det, stampa på det och verkligen stöka till det men inte riva sönder det. Sen bad hon dem släta ut papperet och titta på hur ärrat och smutsigt det var.
Hon bad dem berätta för pappret att de var ledsna.
Även om de sa att de var ledsna och försökte ...fixa pappret, påpekade hon att alla de ärr som de lämnat efter sig aldrig kommer att försvinna oavsett hur hårt de försökte fixa det.
Det är vad som händer när ett barn mobbar ett annat barn, de kan säga att de är ledsna, men ärren finns där för evigt. Läraren såg i ansiktet på barnen att budskapet gick hem."
Så är det för mig, dessa ärren sitter kvar inuti mig än idag. Jag är fortfarande rädd att inte räcka till och bli avvisad. Att inte få vara en del av det som alla andra tillhör.
Att inte få tillgöra genmskapen i klassen, på arbetet, i familjen. Eller bland vänner.
För mig är det viktigt att visa att jag tänker och finns där för dom som betyder något för mig. Men jag har även lärt mig att jag står inte där och visar det hur länge som helst utan att få något tillbaka. Ger jag och ger och ger men det kommer nada tillbaka ja då går jag min väg istället.
Den energi jag ger till någon annan kan jag då istället lägga på mig själv för JAG ÄR VIKTIG!
Jag försöker att bli ännu starkare i mig själv och inte längre vara en dörrmatta som andra kan trampa på.
Låt igen annan trampa på dig.
Puss & Kram

Vill bara...

..önska er en bra första december. Även om dagen är snart slut.
Jag känner mig nöjd med dagen. Haft en otroligt bra dag i skolan. Haft HPB kurs idag. HPB står för Hälso Profil Bedömning. Så när jag är klar med denna 4 dagars i Februari ( den är uppdelad i två block om två dagar) så ska jag vara riktigt duktig på att genomföra HPB. Ska bli roligt att få göra mina fem "test" på olika personer. Tror dessa test kommer gå bra. Någon som känner för att bli mitt offer så hör av er.
Jag ser fram emot dag två imorgon på HPB kursen och för att fira att denna vecka är slut så ska jag på julbord med min make och hans arbetskamrater. Det känns kul att jag vet att jag får lite kvinnligt sällskap i år.
Helgen innehåller arbete, möte på jobbet och även ta hand om mina söta små tremäningar. Det kommer att förgylla min helg.
Nu blir det bingen för idag.
Natti Natti!
P.S Äntligen har världens bästa julradio börjat. Så klicka på länken och öka julstämningen.  http://julradio.se/
Puss & Kram

Tänkvärt

Detta är värt att tänka på

<3

Så underbart att vara tillbaka i skolan med min underbara klass och mina lärare. Ni betyder så mycket för mig.
Haft två skitdagar i början på veckan men nu börjar det bli bättre.
Hade en toppen helg i Örebro om man ser till det stora hela.
Bettan har börja krångla till min besvikelse :(
En liten snabb uppdatering, nu blir det sängen så jag är laddad inför en heldag med träning imorgon.
Puss & Kram

Tankar

Idag har varit en sån dag där det har flugit många tankar och funderingar genom huvudet.
Fick en precis nyss när jag var på väg hem. Lyssnade på karlavagnen i p4. Killen som ringde in pratade om hur han hade blivit behandlad av polisen och det kändes inte bra, det sättet han hade blivit behandlad på men det som fastnade i mina tankar i hans samtal var vad han hade gjort för sin vän.
Han hade en vän som hade problem med droger. Han såg till att ge sin vän ett alternativ, som jag förstod det så hade han ordnat det så att han kompis kunde komma in på drogavväning som jag vill kalla det och sedan även tagit ifrån honom de droger han hade vid detta tillfälle. Det är vad jag kallar en riktigt bra vän. En vän som står där trots den djupa skit man sitter i just då så står vännen kvar och håller hårt i en för att kunna hjälpa på bästa sätt.
Jag är inte säker på att det är så många som verkligen skulle göra det. Man kanske skulle vilja göra det men hur agerar man när det väl kommer till kritan?
Detta fick mina tankar att snurra vidare till mig själv. Hur många har jag som vet vad som händer i mitt liv? Som hör av sig och undrar hur jag mår och hur det går med diverse saker? Det är väldigt få. Meningen är inte att jag ska vara elak eller dyl mot någon men för mig är det inte meningen att man kanske behöver ses i flera timmar för att få reda på hur andra har det. Vi lever i ett stressat samhälle med mycket krav och mycket man ska hinna med. Man bor kanske dessutom en bit ifrån varandra så möjligheten att ses bara sådär försvinner. Då kan man enligt mig i alla fall slänga iväg ett sms eller ringa ett samtal. För mig är det viktigt att ta den lilla tid det tar att göra detta för att visa att även om vi inte ses så ofta eller kanske pratar så finns den andra i mina tankar och jag bryr mig om hur den har det och vad som händer i övrigt. Det sårar mig och gör mig ledsen när jag inser att det inte är allt för ofta det händer att någon av mina vänner bara spontant hör av sig för att checka läget.
Satt och skrev med en vän nu att om jag bara skulle försvinna hux flux. Hur lång tid skulle det gå innan just du upptäckte att jag var borta om inte någon annan sa det?
För mig är det en tankeställare och jag får mig en funderare. Hur ofta hör jag av mig till dom som jag tycker betyder något för mig? Vilka personer vill jag inte vara utan?
Ja många tankar och funderingar kan det bli. Det var något mer under dagen som blev något liknande med men det har jag tappat bort under tiden jag har skrivit.
Jag älskar beteende kursen i skolan. Där blir det mycket tankar och funderingar. Man får också göra mycket som blir konkret. Nu strax innan lovet fick vi göra en sak. Vi fick en massa kort som vi skulle ta ställning till. Dom korten med olika saker på skulle placeras i mycket viktigt, viktigt och inte alls viktigt tror jag det var och vi jobbade två och två och skulle då dessutom motivera för den andre varför vi placerade korten som vi gjorde i den specifika högen. Jättekul och nyttigt. Det är för mig spännande och intressant att höra vad andra tänker och hur dom värderar saker. En toppen bra grej att göra. Ska göra den tillsammans med andra sen tänkte jag som jag inte går i skolan med. Och btw så gillar jag min klass mycket, mycket. Snart måndag igen och tillbaka till skolan men först en välfötjänt helg.
På återhörande.
Puss & Kram

Höstlov

Är hemma i Falun på höstlov just. Halva lovet har passerat och det har inte blivit så mycket av att vila och göra såndana saker jag hade tänkt men det blir nog bra ändå detta hoppas jag.
Ser fram emot helgen, på fredag bär det av till Örebro för lite egentid med maken och även umgås med svåger och hans fru. Skulle tippa på att det bl.a. blir en tur till Marieberg. Lördagkväll blir det ladiesnight, det ska bli skoj :D
Annars lunkar livet på. Har varit förkyld och inte kunnat ge 100 % i träningen och det känns väldigt trist.
Igår började jag räkna kcal igen, ska prova och se vad jag kan göra åt intaget och se om det kan få ngn effekt på vikten. Börjar bli less på att vikten står stilla eller går upp trots den ökade mängden träningen som kroppen har fått.
Och ja jag vet att muskler väger mer än fett men rätt segt då när man har med sjukvården att göra och dom endast stirrar sig blind på vikten men inte vad den innehåller :( That makes me sad.
Jag hade iaf en bra helg, den som var. Lördagen började med 6 timmar på ett älgpass. Skönt att komma ut och njuta av naturen och få massa frisk luft. Sen vart det en sväng på barnkalas och kvällen avslutades på halloween fest. Gött att vara nykter och kunna studsa upp på söndag morgon och vara pigg som en mört. På söndag fm drog jag en sväng till kyrkan och njöt av att sitta i kyrkbänken nästan en timme. For sedan till en go vän och hängde där i många timmar med henne och la familja. Verkligen en toppen terapi på många sätt och vis. Det fyllde mina batterier mycket. Det behövs inte alltid så mycket och svåra saker för att jag ska bli glad och känna mycket.
Det som känns positivt med all den tekniska sociala kontaktmöjligheten som vi har idag så är det så att det är lätt att lämna ett spår och säga att man tänker på någon eller bara fråga hur det är? Det kan iaf göra mig glad.
Jag fick några väldigt fina ord i helgen av en fin vän. Hon sa: "- Vad hade Annelie gjort i den här situationen? Tänkt positivt." Det gjorde mig glad och samtidigt rörd. Tänk att jag har haft den effekten på någon annan, kanske även på fler personer i bästa fall.
Ibland kan det kännas som jag är väldigt negativ och har mycket negativa saker ikring mig men ja mitt liv har varit tungt till och från men på något sätt så har jag kommit vidare och kämpat vidare.
" Så länge man inte ger upp har man inte förlorat" Det är något bra att ha i åtanke, alltså har jag inte förlorat, jag fortsätter att kämpa och reser mig upp efter varje gång jag har varit nere och vänt.
Nu är det dags att göra kväller. Natti natti.
Puss & Kram

onsdag

morgon och jag ligger i sängen och drar mig. lite små seg efter en natt med lite för lite sömn.fastnade på svt play igår och har även tittat på ett avsnitt här på morgonen. det har börjat ett nytt program på ettan som jag tycker är intressant och väcker många tankar, funderingar och känslor. programmet heter barn till varje pris? ska man skaffa barn till varje pris? är det alla förunnat att kunna få barn? varför är det så dyrt att få hjälp med att få barn? oavsett vilket sätt man väljer att få sina barn på så är kostnaderna stora. varför undrar jag? det är väldigt snett när vissa människor har möjligheter att få hur många biologiska barn som helst men sen inte tar hand om dessa. den som vill adoptera barn måste gå igenom en massa granskningar vilket är bra men man ska även titta på hur barnen i Sverige har det. har alla det så bra som man tror? det är jag säker på, alla har inte det de skulle behöva.nu ska jag göra mig klar för  ännu en bra dag i skolan :) puss och kram

Tidigare inlägg Nyare inlägg