Jag klarade det

Jag tog mig igenom förra helgen. Den var jobbig och tuff men jag hittar alltid något sätt att ta mig igenom det som jag får till mig.

Ett sätt jag använt under många år är att äta, äta för att döva, trycka bort det jobbiga även om det bara är för stunden.
Under september månad så gjorde jag min egen utmaning med kosten. Bort med läsk, godis, fikabröd, juice, alkohol och dyl.
Det gick över förväntan. Jag är stolt över mig själv och den insats jag gjorde.
Efter denna månad så hjälpte det mig förra helgen att inte ta till något sådant för att ta mig igenom det. Det var kalas helg så det hade lätt kunnat bli att jag föll in i gamla mönster.
Men ikke!!!

Efter månaden med lite hårdare tag kring min kost så kan jag konstatera hur bra jag ändå mått till stor del. Visst har det varit tufft ibland och jag har kunnat längta efter något speciellt.

I fredags valde jag att fika tillsammans med mamma. Något jag ångrade sen. Kaffe och ett glass wienerbröd. Jag åt halva innan jag kände att det tog stopp. Efter en stund fick jag såna magkramper och mådde illa, rapade och kände för att spy. Jag kände att det inte var värt det. Usch. Ibland vill hjärnan mer än vad kroppen vill och detta är ett bra exempel. Kroppen säger, Hey- jag mår inte bra av detta men hjärnan tycker, mums- Gud så gott. Kolhydrater är för övrigt inte bra för mitt blodsocker. Jag jobbar på att få en balans mellan blodsocker och ätstörning.

Blodsocker problemet innebär att så lite kolhydrater som möjligt. Ätstörningen behöver dock alla komponenter i kosten för att inte trigga ätstörningen. Denna balansen är svår men jag jobbar vidare på den. Jag vill att båda ska bli bra.

Nu ska jag försöka göra något för att stärka mig själv.

Ha en fin söndag 😀

Puss och kram ❤️