Tröttis
Ja idag är jag en riktig tröttis men det är bara att göra det bästa av det. Var så trött igår eftermiddag att jag somnade.
Sov så dåligt inatt, drömde en massa skit och har haft mensvärk utan dess like, urkish för det.
Ont, mardrömmar och ledsenhet, det sammanfattar nog min natt väldigt bra.
Ska palla mig ner på apoteket idag och köpa järntabletter som läkaren rekommenderade. Hoppas att det gör mig lite piggare.
Igår med jag så arg! Arg på sjukvården, det är så segt att allt hänger på en person och när den personen inte finns på plats så stannar allt upp. Eftersom den j*vla mensen kom igår så var jag i kontakt med kvinnokliniken och det gav mig noll för läkaren som ska ha hand om mig är inte på plats förän onsdag nästa vecka. Går man och väntar så känns det som en evighet och nu när jag inte har mer medicin eller vet hur det blir med det så är det ännu mer frustrerande. Detta känns som det blir en missad chans till att utöka familjen men ja. Jag var så arg för att allt ska hänga på en läkare och att dom inte kan göra varandras jobb när den ena inte är där. Kommer gå minst 20 dagar från det jag hade senaste samtalet till att det ev händer något mer. Det är för lång tid tycker jag.
Nu ska jag försöka lugna mig och ladda rösten för en heldag på jobbet. I´ll see you!
Puss & Kram
Sov så dåligt inatt, drömde en massa skit och har haft mensvärk utan dess like, urkish för det.
Ont, mardrömmar och ledsenhet, det sammanfattar nog min natt väldigt bra.
Ska palla mig ner på apoteket idag och köpa järntabletter som läkaren rekommenderade. Hoppas att det gör mig lite piggare.
Igår med jag så arg! Arg på sjukvården, det är så segt att allt hänger på en person och när den personen inte finns på plats så stannar allt upp. Eftersom den j*vla mensen kom igår så var jag i kontakt med kvinnokliniken och det gav mig noll för läkaren som ska ha hand om mig är inte på plats förän onsdag nästa vecka. Går man och väntar så känns det som en evighet och nu när jag inte har mer medicin eller vet hur det blir med det så är det ännu mer frustrerande. Detta känns som det blir en missad chans till att utöka familjen men ja. Jag var så arg för att allt ska hänga på en läkare och att dom inte kan göra varandras jobb när den ena inte är där. Kommer gå minst 20 dagar från det jag hade senaste samtalet till att det ev händer något mer. Det är för lång tid tycker jag.
Nu ska jag försöka lugna mig och ladda rösten för en heldag på jobbet. I´ll see you!
Puss & Kram
Skönt
Ja gissa om det har varit skönt att vara ledig, fick dessutom en extra dag ledigt i fredags. Det är synd att dessa lediga dagar går så fort. Hann iaf få en del gjort hemma på fredag innan vi fort söderut. Haft en Andersson family weekend som jag kalla det, träffat min svåger med familj, svärisar och min ena svägerska. Har firat mitt fadderbarns 3 årsdag. 3 år redan, uheja vad tiden går framåt.
Jag passade även på att få lite massage. Det behövdes, hade ont både här och där.
Igår blev det en tur in på ikea i Örebro. Köpte en hylla som jag ska försöka skruva ihop idag, blev lite annat småplock också.
Oj jag har ju inte skrivit att jag har satt igång med det fackliga igen, ska försöka ta mig in i det igen nu efter ett tags frånvaro. Blev invald till några poster här i torsdags när vi hade årsmöte.
Känner mig fortfarande nervös över att direkt säga något om det som psykologen sa till dom som finns omkring mig men det kanske släpper och jag vågar säga något.
Det får vara nog för nu.
Puss & Kram
Jag passade även på att få lite massage. Det behövdes, hade ont både här och där.
Igår blev det en tur in på ikea i Örebro. Köpte en hylla som jag ska försöka skruva ihop idag, blev lite annat småplock också.
Oj jag har ju inte skrivit att jag har satt igång med det fackliga igen, ska försöka ta mig in i det igen nu efter ett tags frånvaro. Blev invald till några poster här i torsdags när vi hade årsmöte.
Känner mig fortfarande nervös över att direkt säga något om det som psykologen sa till dom som finns omkring mig men det kanske släpper och jag vågar säga något.
Det får vara nog för nu.
Puss & Kram
Det kan väl bara bli bättre?
Ja det får jag hoppas på, efter samtalet med psykologen i måndags som dessutom tog 1, ½ timme så har jag varit lite såhär, ska jag våga skriva vad hon sa eller ska jag inte?
Om jag gör det, hur kommer detta påverka mig? Men efter någon dags fundering så har jag bestämt för för att stå för den jag är.
Hon hade kommit fram till hur jag fungerar nu och vad det beror på, att dom strategier jag hade för att överleva förut inte fungerar idag utan skapar problem för mig. Och allt detta går självklart att översätta i diagnoser och den ena jag fick har jag nämt förut och det är PTSD, post traumatiskt stress syndrom.
Denna infon tog jag från
http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Posttraumatiskt-stressyndrom-PTSD/
" .
Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD
Posttraumatisk stressyndrom, PTSD, kan drabba en person som varit med om exempelvis misshandel, våldtäkt, en olycka, krig eller en naturkatastrof. En behandling som visat god effekt vid posttraumatiskt stressyndrom är kognitiv beteendeterapi.
Posttraumatiskt stressyndrom förkortas till PTSD efter engelskans posttraumatic stress disorder. Det kan drabba dig om du varit med om en svår händelse som inneburit livsfara eller en allvarlig kränkning av din integritet. Det kan handla om:
•rån
•misshandel
•sexuella övergrepp
•olyckor
•naturkatastrofer
•tortyr
•krigshändelser
•svåra upplevelser under intensivvård
•en svår förlossning.
Traumat kan vara personligt, som misshandel i hemmet, eller opersonligt, som en olycka.
Vid posttraumatiskt stressyndrom återupplever du den traumatiska händelsen, blandat med känslor av skräck eller vrede. Återupplevelsen kan utlösas av yttre sinnesintryck eller händelser som påminner om traumat. Även barn och unga kan drabbas av posttraumatiskt stressyndrom. "
Finns massor att läsa om PTSD på nätet och ja mitt liv har varit händelserikt så inte så konstigt att jag fick detta diagnostiserat.
Sen bom, kom nästa. Personlighetsstörning. Och NEJ jag är ingen knäppo.
Jag hittade denna info om fobisk personlighetsstörning som jag har på en blogg och jag tyckte den var så bra så jag lånar texte från http://blog.edion.se/?page_id=808
"Nu finns det en fastställd diagnos på mig som står i min journal. Det som är fastslaget är att jag lider av Fobisk personlighetsstörning. Detta låter som att jag är en livsfarlig person då man använder ordet personlighetsstörning men faktum är att just Fobisk personlighetsstörning innebär nästan motsatsen. Såhär står det om just Fobisk personlighetsstörning:
Fobisk personlighetsstörning karaktäriseras av en rädsla för att bli dömd av sin omgivning, blyghet och ett ständigt obehag i sociala situationer. Detta obehag kan yttra sig i till exempel skamkänslor, att personen rodnar eller att personen undviker sociala situationer. Personer med fobisk personlighetsstörning undviker förhållanden av rädsla för att bli avvisade och om de befinner sig i ett förhållande är de tillbakadragna av samma anledning. En person med denna störning kan till och med tacka nej till en befodran som innebär mer kontakt med människor. När personer med fobisk personlighetsstörning är tillsammans med andra känner han eller hon en ständig rädsla för att göra bort sig eller att inte kunna besvara frågor.
Det är viktigt att notera att fobisk personlighetsstörning inte är samma sak som social fobi (mer) även om många av diagnoskriterierna överlappar. Social fobi innebär en rädsla för vissa speciella situationer medan fobisk personlighetsstörning gäller all social samvaro. Fobisk personlighetsstörning börjar utvecklas i barndomen medan social fobi oftast uppkommer på grund av traumatiska händelser under de sena tonåren eller i vuxen ålder.
Precis som med alla personlighetsstörningar så ser personer med fobisk personlighetsstörning sitt beteende och sina känslor som en del av dem själva. De identifierar sig med sina symtom och saknar sjukdomsinsikt. För dem själva framstår deras beteende i sociala situationer som helt normalt och naturligt. Personerna har oftast endast vaga och diffusa upplevelser av lidande vilket gör att det är svårt att behandla fobisk personlighetsstörning med terapi (mer). Detta skiljer sig från människor med social fobi som upplever sina symtom som någonting skiljt från dem själva och som orsakar dem lidande.
Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV
DSM-IV (diagnostisk och statistisk manual över psykiska sjukdomar, fjärde upplagan,mer) beskriver fobisk personlighetsstörning som ett genomgående mönster av social hämning, känslor av otillräcklighet och överkänslighet för negativa omdömen. Störningen visar sig i ett flertal olika situationer och sammanhang från tidig vuxenålder och tar sig minst fyra av följande uttryck:
•undviker yrkesaktiviteter där sociala kontakter är av betydelse pga rädsla för kritik, ogillande eller avvisande
•är ovillig att närma sig andra utan att vara säker på att bli omtyckt
•är återhållsam i intima förhållanden pga rädsla för att känna sig skamsen eller förlöjligad
•är upptagen av rädsla för att bli kritiserad eller avvisad i sociala situationer
•är hämmad i nya sociala situationer pga känslor av otillräcklighet
•betraktar sig själv som socialt oduglig, oattraktiv eller underlägsen andra
•är påtagligt ovillig att ta personliga risker eller att ge sig in i nya aktiviteter eftersom det skulle kunna leda till genanta situationer
"
Så om det inte vore nog med detta så kom det också något som heter BDD, eller dysmorfofobi på svenska.
Ångestenheten på Karolinska i Sthlm har skrivit bra om detta.
http://www.slso.sll.se/SLPOtemplates/SLPOPage1____14362.aspx
"BDD Dysmorfofobi
BDD är en psykiatrisk sjukdom som innebär att man är upptagen av något i sitt utseende.
Många med BDD är övertygade om att man ser ful, eller till och med fruktansvärd ut. Ibland kallas BDD för ”inbillad fulhet” eftersom människor i personens omgivning inte alls uppfattar patientens yttre som fruktansvärt eller fult. Överdriven oro och rädsla för utseendet är inget nytt fenomen. Människor har i alla tider varit bekymrade över sitt utseende och en mindre del av befolkningen har alltid varit så oroliga att de utvecklat BDD, även om inte namnet på sjukdomen inte funnits så länge.
Vad i utseendet brukar man bekymra sig för?
De flesta med BDD brukar uppleva att deras utseendedefekt sitter i ansiktet, huden eller håret men man kan vara orlig över vilka kroppsdelar som helst. Här följer en list över vanliga kroppsdelar personer med BDD är oroliga över:
• Näsan
• Huden
• Håret
• Ögon/ögonlock/ögonbryn
• Mun/läppar
• Käke/haka
• Könsorgan
• Bröst
• Kroppsform
Ofta är man bekymrad över att något i dessa kroppsdelar är ojämnt, osymmetriskt, ärrigt, oproportionerligt stort/litet, missfärgat mm. Vissa kan säga exakt vad man är bekymrad över, andra upplever att något är fel utan att kunna sätta fingret på exakt vad.
Oron över utseendet brukar leda till att personen med BDD utför vissa handlingar. Det är vanligt att man försöker rätta till det man upplever vara fel genom att t ex sminka över, plocka med huden, ansöka om operation eller fantisera om operation. Många ägnar mycket tid åt att kontrollera hur illa ställt det verkar vara genom att spegla sig på olika sätt eller fråga en person man litar på om hur det ser ut. Ett mycket handikappande beteende för personen med BDD är undvikandet av sociala situationer.
Vi vet idag inte svaret på exakt vem som får BDD men det verkar som att ca 1 person av hundra drabbas, därmed kan man säga att BDD är en relativt vanlig sjukdom. Både män och kvinnor drabbas.
Idag vet vi att både biologi och psykologi spelar roll i utvecklingen av psykiska besvär. Därför kan man inte ge en enda förklaring till varför man får BDD. Vi föds alla med olika förutsättningar för att utveckla olika sjukdomar, somliga är mer känsliga för att utveckla cancer än andra personer och andra är känsliga för att utveckla BDD. Den som föds med en sådan känslighet löper större risk att utveckla sjukdomen om den är med om påfrestande händelser. Du kanske har märkt att din BDD blir svårare när du är utsatt för påfrestningar.
Undersökningar har visat att det dröjer lång tid (i genomsnitt tio år) innan personer med BDD får sin diagnos och ofta ännu längre innan man får behandling. Ibland beror detta på att många med psykiska besvär skäms över sin rädsla. Men en annan viktig anledning till att man inte får hjälp tillräckligt snabbt är att sjukvårdspersonal är dåligt utbildade i vad BDD är och hur sjukdomen ska behandlas.
Eftersom BDD ofta leder till att man inte vågar umgås med andra människor på samma sätt som tidigare så blir dagarna ensammare och man spenderar mindre tid i aktiviteter man tycker om. Då är det inte ovanligt att man utvecklar en depression. Många tappar upplevelsen av hopp om framtiden. Det är viktigt att veta om att känslan av hopplöshet är ett symtom på nedstämdhet och att det finns behandling som hjälper både mot depression och BDD.
"
Så ja nu blir det att jobba med dessa saker vilket är tufft och hårt men jag ser fram emot att få höra från psykologen när dom har haft behandlingskonferansen om hur dom ska jobba med mig kring detta, sen behövde jag även avslappnings träning. Så ja nu kan det väl bara bli bättre hoppas jag. Och dom som har upplevet att jag har dragit mig mer och mer tillbaka kanske får en liten förståelse för varför nu.
Ahh känner mig nervös för vad som händer nu när jag öppnat mig helt kring detta.
Så är det, take it or leave it =)
Puss & Kram
Om jag gör det, hur kommer detta påverka mig? Men efter någon dags fundering så har jag bestämt för för att stå för den jag är.
Hon hade kommit fram till hur jag fungerar nu och vad det beror på, att dom strategier jag hade för att överleva förut inte fungerar idag utan skapar problem för mig. Och allt detta går självklart att översätta i diagnoser och den ena jag fick har jag nämt förut och det är PTSD, post traumatiskt stress syndrom.
Denna infon tog jag från
http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Posttraumatiskt-stressyndrom-PTSD/
" .
Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD
Posttraumatisk stressyndrom, PTSD, kan drabba en person som varit med om exempelvis misshandel, våldtäkt, en olycka, krig eller en naturkatastrof. En behandling som visat god effekt vid posttraumatiskt stressyndrom är kognitiv beteendeterapi.
Posttraumatiskt stressyndrom förkortas till PTSD efter engelskans posttraumatic stress disorder. Det kan drabba dig om du varit med om en svår händelse som inneburit livsfara eller en allvarlig kränkning av din integritet. Det kan handla om:
•rån
•misshandel
•sexuella övergrepp
•olyckor
•naturkatastrofer
•tortyr
•krigshändelser
•svåra upplevelser under intensivvård
•en svår förlossning.
Traumat kan vara personligt, som misshandel i hemmet, eller opersonligt, som en olycka.
Vid posttraumatiskt stressyndrom återupplever du den traumatiska händelsen, blandat med känslor av skräck eller vrede. Återupplevelsen kan utlösas av yttre sinnesintryck eller händelser som påminner om traumat. Även barn och unga kan drabbas av posttraumatiskt stressyndrom. "
Finns massor att läsa om PTSD på nätet och ja mitt liv har varit händelserikt så inte så konstigt att jag fick detta diagnostiserat.
Sen bom, kom nästa. Personlighetsstörning. Och NEJ jag är ingen knäppo.
Jag hittade denna info om fobisk personlighetsstörning som jag har på en blogg och jag tyckte den var så bra så jag lånar texte från http://blog.edion.se/?page_id=808
"Nu finns det en fastställd diagnos på mig som står i min journal. Det som är fastslaget är att jag lider av Fobisk personlighetsstörning. Detta låter som att jag är en livsfarlig person då man använder ordet personlighetsstörning men faktum är att just Fobisk personlighetsstörning innebär nästan motsatsen. Såhär står det om just Fobisk personlighetsstörning:
Fobisk personlighetsstörning karaktäriseras av en rädsla för att bli dömd av sin omgivning, blyghet och ett ständigt obehag i sociala situationer. Detta obehag kan yttra sig i till exempel skamkänslor, att personen rodnar eller att personen undviker sociala situationer. Personer med fobisk personlighetsstörning undviker förhållanden av rädsla för att bli avvisade och om de befinner sig i ett förhållande är de tillbakadragna av samma anledning. En person med denna störning kan till och med tacka nej till en befodran som innebär mer kontakt med människor. När personer med fobisk personlighetsstörning är tillsammans med andra känner han eller hon en ständig rädsla för att göra bort sig eller att inte kunna besvara frågor.
Det är viktigt att notera att fobisk personlighetsstörning inte är samma sak som social fobi (mer) även om många av diagnoskriterierna överlappar. Social fobi innebär en rädsla för vissa speciella situationer medan fobisk personlighetsstörning gäller all social samvaro. Fobisk personlighetsstörning börjar utvecklas i barndomen medan social fobi oftast uppkommer på grund av traumatiska händelser under de sena tonåren eller i vuxen ålder.
Precis som med alla personlighetsstörningar så ser personer med fobisk personlighetsstörning sitt beteende och sina känslor som en del av dem själva. De identifierar sig med sina symtom och saknar sjukdomsinsikt. För dem själva framstår deras beteende i sociala situationer som helt normalt och naturligt. Personerna har oftast endast vaga och diffusa upplevelser av lidande vilket gör att det är svårt att behandla fobisk personlighetsstörning med terapi (mer). Detta skiljer sig från människor med social fobi som upplever sina symtom som någonting skiljt från dem själva och som orsakar dem lidande.
Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV
DSM-IV (diagnostisk och statistisk manual över psykiska sjukdomar, fjärde upplagan,mer) beskriver fobisk personlighetsstörning som ett genomgående mönster av social hämning, känslor av otillräcklighet och överkänslighet för negativa omdömen. Störningen visar sig i ett flertal olika situationer och sammanhang från tidig vuxenålder och tar sig minst fyra av följande uttryck:
•undviker yrkesaktiviteter där sociala kontakter är av betydelse pga rädsla för kritik, ogillande eller avvisande
•är ovillig att närma sig andra utan att vara säker på att bli omtyckt
•är återhållsam i intima förhållanden pga rädsla för att känna sig skamsen eller förlöjligad
•är upptagen av rädsla för att bli kritiserad eller avvisad i sociala situationer
•är hämmad i nya sociala situationer pga känslor av otillräcklighet
•betraktar sig själv som socialt oduglig, oattraktiv eller underlägsen andra
•är påtagligt ovillig att ta personliga risker eller att ge sig in i nya aktiviteter eftersom det skulle kunna leda till genanta situationer
"
Så om det inte vore nog med detta så kom det också något som heter BDD, eller dysmorfofobi på svenska.
Ångestenheten på Karolinska i Sthlm har skrivit bra om detta.
http://www.slso.sll.se/SLPOtemplates/SLPOPage1____14362.aspx
"BDD Dysmorfofobi
BDD är en psykiatrisk sjukdom som innebär att man är upptagen av något i sitt utseende.
Många med BDD är övertygade om att man ser ful, eller till och med fruktansvärd ut. Ibland kallas BDD för ”inbillad fulhet” eftersom människor i personens omgivning inte alls uppfattar patientens yttre som fruktansvärt eller fult. Överdriven oro och rädsla för utseendet är inget nytt fenomen. Människor har i alla tider varit bekymrade över sitt utseende och en mindre del av befolkningen har alltid varit så oroliga att de utvecklat BDD, även om inte namnet på sjukdomen inte funnits så länge.
Vad i utseendet brukar man bekymra sig för?
De flesta med BDD brukar uppleva att deras utseendedefekt sitter i ansiktet, huden eller håret men man kan vara orlig över vilka kroppsdelar som helst. Här följer en list över vanliga kroppsdelar personer med BDD är oroliga över:
• Näsan
• Huden
• Håret
• Ögon/ögonlock/ögonbryn
• Mun/läppar
• Käke/haka
• Könsorgan
• Bröst
• Kroppsform
Ofta är man bekymrad över att något i dessa kroppsdelar är ojämnt, osymmetriskt, ärrigt, oproportionerligt stort/litet, missfärgat mm. Vissa kan säga exakt vad man är bekymrad över, andra upplever att något är fel utan att kunna sätta fingret på exakt vad.
Oron över utseendet brukar leda till att personen med BDD utför vissa handlingar. Det är vanligt att man försöker rätta till det man upplever vara fel genom att t ex sminka över, plocka med huden, ansöka om operation eller fantisera om operation. Många ägnar mycket tid åt att kontrollera hur illa ställt det verkar vara genom att spegla sig på olika sätt eller fråga en person man litar på om hur det ser ut. Ett mycket handikappande beteende för personen med BDD är undvikandet av sociala situationer.
Vi vet idag inte svaret på exakt vem som får BDD men det verkar som att ca 1 person av hundra drabbas, därmed kan man säga att BDD är en relativt vanlig sjukdom. Både män och kvinnor drabbas.
Idag vet vi att både biologi och psykologi spelar roll i utvecklingen av psykiska besvär. Därför kan man inte ge en enda förklaring till varför man får BDD. Vi föds alla med olika förutsättningar för att utveckla olika sjukdomar, somliga är mer känsliga för att utveckla cancer än andra personer och andra är känsliga för att utveckla BDD. Den som föds med en sådan känslighet löper större risk att utveckla sjukdomen om den är med om påfrestande händelser. Du kanske har märkt att din BDD blir svårare när du är utsatt för påfrestningar.
Undersökningar har visat att det dröjer lång tid (i genomsnitt tio år) innan personer med BDD får sin diagnos och ofta ännu längre innan man får behandling. Ibland beror detta på att många med psykiska besvär skäms över sin rädsla. Men en annan viktig anledning till att man inte får hjälp tillräckligt snabbt är att sjukvårdspersonal är dåligt utbildade i vad BDD är och hur sjukdomen ska behandlas.
Eftersom BDD ofta leder till att man inte vågar umgås med andra människor på samma sätt som tidigare så blir dagarna ensammare och man spenderar mindre tid i aktiviteter man tycker om. Då är det inte ovanligt att man utvecklar en depression. Många tappar upplevelsen av hopp om framtiden. Det är viktigt att veta om att känslan av hopplöshet är ett symtom på nedstämdhet och att det finns behandling som hjälper både mot depression och BDD.
"
Så ja nu blir det att jobba med dessa saker vilket är tufft och hårt men jag ser fram emot att få höra från psykologen när dom har haft behandlingskonferansen om hur dom ska jobba med mig kring detta, sen behövde jag även avslappnings träning. Så ja nu kan det väl bara bli bättre hoppas jag. Och dom som har upplevet att jag har dragit mig mer och mer tillbaka kanske får en liten förståelse för varför nu.
Ahh känner mig nervös för vad som händer nu när jag öppnat mig helt kring detta.
Så är det, take it or leave it =)
Puss & Kram
Söndag
Söndag idag och vart sitter jag om inte på jobbet? That´s right.
Men igår var jag ledig eller vad man ska kalla det, jag blev inkallad att jobba natt i fredags för första gången så därför fick jag sovdag igår när jag kom hem.
Det var som sagt nytt att jobba natt och det väl okej tycker jag, kan nog absolut tänka mig att göra det igen.
Så det mesta av dagen igår sov jag, när jag vaknade fixade jag något att äta och sen passade jag på att plocka lite hemma i min ensamhet, ja det var lugnt och skönt hemma. Mannen har dragit till stugan över helgen som varit.
Måndag imorgon och jag ska till psykolgen, har en skräckblandad förtjusning inför detta. Rädd för vad hon kommer att säga men det ska ändå bli skönt att få någon klarhet i allt varför jag har dom svårigheter jag har.
När jag plockade i bokhyllan så hittade jag lite saker sen jag gick i lågstadiet och jag hittade en uppgift jag hade gjort till skolan, där jag hade skrivit att jag var ensam på rasterna men vad gjordes åt det då? Ja inte allt för mycket, det fanns en kommentar från skolan att jag skulle fundera på vad det berodde på? Jag tycker nu när jag ser på det att jag på något sätt räcker ut min hand och ber om hjälp? Hittade vid ett annat tillfälle en dikt som jag skrivit och den handlar om min räddsla och det har jag dessvärre kvar idag med.
Rädd för att vara den jag är, rädd för att någon ska vara elak, rädd att göra fel, rädd att det jag gör inte är bra eller rätt?
När någon säger att dom vill prata med mig som ex. rör jobbet så blir det en stor räddsla hos mig och tankarna far runt värre än en virvelvind.
Ja jag hoppas kunna jobba bort räddsla, f*n det förstör så j*vla mycket. Känner hur arg jag blir när jag tänker på det.
Ja nu ska jag ta mig en stärkade kopp kaffe, har nyss ätit lite god fruktsallad till mellis.
Trevlig söndag.
Puss & Kram
Men igår var jag ledig eller vad man ska kalla det, jag blev inkallad att jobba natt i fredags för första gången så därför fick jag sovdag igår när jag kom hem.
Det var som sagt nytt att jobba natt och det väl okej tycker jag, kan nog absolut tänka mig att göra det igen.
Så det mesta av dagen igår sov jag, när jag vaknade fixade jag något att äta och sen passade jag på att plocka lite hemma i min ensamhet, ja det var lugnt och skönt hemma. Mannen har dragit till stugan över helgen som varit.
Måndag imorgon och jag ska till psykolgen, har en skräckblandad förtjusning inför detta. Rädd för vad hon kommer att säga men det ska ändå bli skönt att få någon klarhet i allt varför jag har dom svårigheter jag har.
När jag plockade i bokhyllan så hittade jag lite saker sen jag gick i lågstadiet och jag hittade en uppgift jag hade gjort till skolan, där jag hade skrivit att jag var ensam på rasterna men vad gjordes åt det då? Ja inte allt för mycket, det fanns en kommentar från skolan att jag skulle fundera på vad det berodde på? Jag tycker nu när jag ser på det att jag på något sätt räcker ut min hand och ber om hjälp? Hittade vid ett annat tillfälle en dikt som jag skrivit och den handlar om min räddsla och det har jag dessvärre kvar idag med.
Rädd för att vara den jag är, rädd för att någon ska vara elak, rädd att göra fel, rädd att det jag gör inte är bra eller rätt?
När någon säger att dom vill prata med mig som ex. rör jobbet så blir det en stor räddsla hos mig och tankarna far runt värre än en virvelvind.
Ja jag hoppas kunna jobba bort räddsla, f*n det förstör så j*vla mycket. Känner hur arg jag blir när jag tänker på det.
Ja nu ska jag ta mig en stärkade kopp kaffe, har nyss ätit lite god fruktsallad till mellis.
Trevlig söndag.
Puss & Kram
<3
Ja igår var det alla <3 dag. Hade en bra dag tycker jag, Blev glad när läkaren ringde till sist även om jag inte fick något helt klart besked från henne. Vet hur stressad dom är när dom ringer i tjänsten på jobbet. Men nu ska jag bara hålla tummarna för att vi tycker lika och att jag får ett bra besked när hon hör av sig igen.
Sen igår hade jag en tid bokad efter jobbet, och tiden gav mig en snygg tatuering som jag är nöjd med. Den sitter på vänster handled och är svart. Den symboliserar en hel del för mig =)
Efter det fick jag ett ryck och gick förbi frissan och det fanns tid för mig och jag blev äntligen av med min långa kaluffs. Tjiho :-)
Idag är jag på skolan och jobbar hela dagen, ikväll ska jag få mig en timmes välförtjänt massage. Sen blir det lite jobbmöte.
Hela helgen går till jobb. Lite sovmorgon dock som känns skönt. Sen är det 5 dagar till ledigt, nu kan jag se ett slut på denna arbetsperioden. Har lämnat in semester för sommaren och nu är det bara att vänta på att schemat ska komma.
Ja annars är livet just som vanligt tycker jag.
Trevlig fredag!
Puss & Kram
Sen igår hade jag en tid bokad efter jobbet, och tiden gav mig en snygg tatuering som jag är nöjd med. Den sitter på vänster handled och är svart. Den symboliserar en hel del för mig =)
Efter det fick jag ett ryck och gick förbi frissan och det fanns tid för mig och jag blev äntligen av med min långa kaluffs. Tjiho :-)
Idag är jag på skolan och jobbar hela dagen, ikväll ska jag få mig en timmes välförtjänt massage. Sen blir det lite jobbmöte.
Hela helgen går till jobb. Lite sovmorgon dock som känns skönt. Sen är det 5 dagar till ledigt, nu kan jag se ett slut på denna arbetsperioden. Har lämnat in semester för sommaren och nu är det bara att vänta på att schemat ska komma.
Ja annars är livet just som vanligt tycker jag.
Trevlig fredag!
Puss & Kram
JObb. jobb jobb
Ja det känns som mitt liv mest är jobb nu men det är väl bara att hålla ut antar jag, nästa helg är det iaf ledig helg.
Jag är väldigt trött men det beror säkert på att det är mycket jobb och att det är snart dags för b12 igen, det hoppas jag hjälper.
I slutet på veckan alltså, torsdag & fredag har jag telefontider med läkarna och jag hoppas på något bra besked. Dessutom laddar jag inför måndagen då jag ska träffa psykologen igen.
Imorgon är det alla <3 dag och jag hoppas att det blir en bra dag. Om jag blir själv under kvällen funderar jag på att gå på bio och bara ta hand om mig själv.
Nu ska jag fortsätta att se på Emil i Lönneberga.
Puss & Kram
Jag är väldigt trött men det beror säkert på att det är mycket jobb och att det är snart dags för b12 igen, det hoppas jag hjälper.
I slutet på veckan alltså, torsdag & fredag har jag telefontider med läkarna och jag hoppas på något bra besked. Dessutom laddar jag inför måndagen då jag ska träffa psykologen igen.
Imorgon är det alla <3 dag och jag hoppas att det blir en bra dag. Om jag blir själv under kvällen funderar jag på att gå på bio och bara ta hand om mig själv.
Nu ska jag fortsätta att se på Emil i Lönneberga.
Puss & Kram
SMile
Iblad behövs det så lite för att göra så mycket. Igår blev jag så glad för något väldigt litet.
Ett utav barnen som jag träffar på jobbet hoppas ur sin bil och ropar "hejdå Annelie" det gör mig så glad och ger mig värme på insidan. Tidigare under dagen ägnade jag henne lite extra tid för jag trodde att hon hade behov för det och kanske var det just det som gjorde att hon gav mig det lilla extra tillbaka sen.
Att vara en medmänniska kostar inte mycket men kan ge så mycket tillbaka sen. Så det är absolut värt det.
Även bra kollegor ¨på jobbet kan göra en glad om man har en sämre dag. Jag hade med mig fika igår för att jag gillar att pyssla med sånt hemma och jag fick ett sånt stort tack för att det fanns fika just igår för det var precis vad hon behövde sa hon. Det gjorde mig också glad. Och varje dag möter jag kollegor som jag tycker om och trivs med. Precis vad man behöver för att klara lite segare dagar på jobbet.
Idag ska jag gå och köpa mig lunch från sallads buffen nere på Ica, en sån simpel sak kan också göra mig så himla glad. Vända det till något bra att jag inte har min matlåda mig :-)
Nu får jag ladda med mera kaffe så jag klarar mig vaken ett tag till ;-)
Jag har ju dessutom morgonpass på jobbet heeela helgen långt, blir mera kaffe då.
Have a nice friday.
Puss & Kram <3
Ett utav barnen som jag träffar på jobbet hoppas ur sin bil och ropar "hejdå Annelie" det gör mig så glad och ger mig värme på insidan. Tidigare under dagen ägnade jag henne lite extra tid för jag trodde att hon hade behov för det och kanske var det just det som gjorde att hon gav mig det lilla extra tillbaka sen.
Att vara en medmänniska kostar inte mycket men kan ge så mycket tillbaka sen. Så det är absolut värt det.
Även bra kollegor ¨på jobbet kan göra en glad om man har en sämre dag. Jag hade med mig fika igår för att jag gillar att pyssla med sånt hemma och jag fick ett sånt stort tack för att det fanns fika just igår för det var precis vad hon behövde sa hon. Det gjorde mig också glad. Och varje dag möter jag kollegor som jag tycker om och trivs med. Precis vad man behöver för att klara lite segare dagar på jobbet.
Idag ska jag gå och köpa mig lunch från sallads buffen nere på Ica, en sån simpel sak kan också göra mig så himla glad. Vända det till något bra att jag inte har min matlåda mig :-)
Nu får jag ladda med mera kaffe så jag klarar mig vaken ett tag till ;-)
Jag har ju dessutom morgonpass på jobbet heeela helgen långt, blir mera kaffe då.
Have a nice friday.
Puss & Kram <3
Bambi
på hals. That´s med today. Haha jag hade inte velat se mig själv på isen idag. Måste ha sett gigantiskt roligt ut. Med för stora skrillor på fötterna och en ca 10 år sen ja åkte sist så gick det sådär kan jag säga. Men nu har jag återigen provat, och det var okej i alla fall =)
Jag låg och fundera lite härom kvällen som jag brukar göra. Vad vill jag göra när jag blir stor? Ja det finns en del tankar, kanske borde jag försöka spinna vidare på dom? Ja sakta men säkert ska jag fundera vidare på det.
Nu är kaffet slut och jag ska dra ner i källaren till kidsen och se vad dom gör för kuligt :-)
Puss & Kram
Jag låg och fundera lite härom kvällen som jag brukar göra. Vad vill jag göra när jag blir stor? Ja det finns en del tankar, kanske borde jag försöka spinna vidare på dom? Ja sakta men säkert ska jag fundera vidare på det.
Nu är kaffet slut och jag ska dra ner i källaren till kidsen och se vad dom gör för kuligt :-)
Puss & Kram
varning
för den trötta sura tanten! Ja idag är det så jag känner. Har sovit riktigt uselt inatt och ville inte alls kliva upp när kl ringde 5.30. Men jag kämpade mig upp till sist och sitter på bussen till Borlänge och jobbet. Idag är det en dag med mer än heltidsjobb plus att det blir en del restid som går åt. Idag tror jag kanske att jag kommer att somna lätt till kvällen. Men har en del som skulle behöva göras hemma också.
För övrigt var jag iväg och hämtade mitt paket på Willys och det var min tavla med lite bröllops bilder på som äntligen hade kommit efter en del strul men nu ska jag bara fundera ut vart den ska sitta.
Jag Hoppas verkligen att jag blir piggare och på bättre humör under dagen för såhär vill jag inte vara. Ha en toppen dag.
Puss och kram
För övrigt var jag iväg och hämtade mitt paket på Willys och det var min tavla med lite bröllops bilder på som äntligen hade kommit efter en del strul men nu ska jag bara fundera ut vart den ska sitta.
Jag Hoppas verkligen att jag blir piggare och på bättre humör under dagen för såhär vill jag inte vara. Ha en toppen dag.
Puss och kram
Måndag igen..
Ja då var det ny början på en ny vecka. Jag skrev sist om mediciner hit och dit och ja jag skulle fylla på min dossett igår och ja det blev tomt i dom askarna jag hade hemma så idag vart det iväg på apoteket och hämta ut ny. Jag har handlat en del medicin så nu börjar den snart bli väldigt billig som tur är men dessvärre inte så länge till.
Jag var en sväng till läkaren på vc idag eftersom jag varit så sjukt trött och haft mycket huvudvärk på slutet och domen blev stress, stress, stress. och åter stress. Min situation var inte så där toppen just nu. Och jag skulle göra något åt den tyckte hon. Sen fick jag order om att ta kontakt med sjukgymnast då jag var stel som en pinne. Haha det har jag nog känt, ont som f a n har jag.
Och som sagt orden var att minska stressen, och det gick ju bra?
Nej inte direkt. Bussen var sen idag, stressar som tusan till jobbet men blir ändå någon minut sen, morr!
Som sagt var jag på apoteket, passade på att fixa det på lunchen tänkte jag. Tog 20 min för expiditen att fixa mina mediciner. Hann jag tillbaka i tid? Icke sa nicke, vilket innebar stress igen. Ja inte är det så lätt att inte stressa iaf.
Men nu ska jag andas djupt och försöka komma ner i varv.
Puss & Kram
Jag var en sväng till läkaren på vc idag eftersom jag varit så sjukt trött och haft mycket huvudvärk på slutet och domen blev stress, stress, stress. och åter stress. Min situation var inte så där toppen just nu. Och jag skulle göra något åt den tyckte hon. Sen fick jag order om att ta kontakt med sjukgymnast då jag var stel som en pinne. Haha det har jag nog känt, ont som f a n har jag.
Och som sagt orden var att minska stressen, och det gick ju bra?
Nej inte direkt. Bussen var sen idag, stressar som tusan till jobbet men blir ändå någon minut sen, morr!
Som sagt var jag på apoteket, passade på att fixa det på lunchen tänkte jag. Tog 20 min för expiditen att fixa mina mediciner. Hann jag tillbaka i tid? Icke sa nicke, vilket innebar stress igen. Ja inte är det så lätt att inte stressa iaf.
Men nu ska jag andas djupt och försöka komma ner i varv.
Puss & Kram
Mediciner hit
och dit.
Börjar bli lite less på alla mediciner jag har. Är inte så få heller. Räknade imorse och just nu är det 7 st på morgonen och 2 på kvällen. Känns som att jag vore 80 år och rätt sjuk men fan jag är bara 27 bast och borde vara rätt frisk och klara mig utan mediciner. Men icke.
Jag satt och fundera på över det där med träningen som så många gånger förr. Jag fundera på om det är min räddsla som styr mig så hårt att jag inte kommer till skott med träningen? Jag vet ju att jag kan träna och klarar det så det är inte det som är problemet.
Om jag kom igång med träningen så kunde jag kanske bli av med en del av mina mediciner, jag har ju dessvärre ännu fler eftersom jag inte tar alla varje dag.
Tänk om jag kunde komma igång med träningen och bli av med en del mediciner och få bli piggare, må bättre, sova bättre, få mer energi och ork dessutom så mycket mer effekter som träningen ger.
Jag längtar tills den där förbennade räddslan är bearbetat och jag klarar fler saker än vad jag gör idag. Den förstör så himla mycket dessvärre men det är bra att jag är medveten om varför det blir som det blir allt för ofta.
Dom senaste dagarna har jag varit lite halvkonstig i kroppen och gick in och läste biverkningarna och ja kanske inte så konstigt att jag mådde som jag mådde.
Biverkningarna följer " Huvudvärk, yrsel, illamående, kräkningar, buksmärtor, ömmande bröst, nervositet, sömnlöshet, synstörningar "
Ja nu är det visst slut på rasten och jag ska återgå till några timmars arbete innan jag ska iväg och hämta paket på Willys, wiho :-D
Puss & Kram
Börjar bli lite less på alla mediciner jag har. Är inte så få heller. Räknade imorse och just nu är det 7 st på morgonen och 2 på kvällen. Känns som att jag vore 80 år och rätt sjuk men fan jag är bara 27 bast och borde vara rätt frisk och klara mig utan mediciner. Men icke.
Jag satt och fundera på över det där med träningen som så många gånger förr. Jag fundera på om det är min räddsla som styr mig så hårt att jag inte kommer till skott med träningen? Jag vet ju att jag kan träna och klarar det så det är inte det som är problemet.
Om jag kom igång med träningen så kunde jag kanske bli av med en del av mina mediciner, jag har ju dessvärre ännu fler eftersom jag inte tar alla varje dag.
Tänk om jag kunde komma igång med träningen och bli av med en del mediciner och få bli piggare, må bättre, sova bättre, få mer energi och ork dessutom så mycket mer effekter som träningen ger.
Jag längtar tills den där förbennade räddslan är bearbetat och jag klarar fler saker än vad jag gör idag. Den förstör så himla mycket dessvärre men det är bra att jag är medveten om varför det blir som det blir allt för ofta.
Dom senaste dagarna har jag varit lite halvkonstig i kroppen och gick in och läste biverkningarna och ja kanske inte så konstigt att jag mådde som jag mådde.
Biverkningarna följer " Huvudvärk, yrsel, illamående, kräkningar, buksmärtor, ömmande bröst, nervositet, sömnlöshet, synstörningar "
Ja nu är det visst slut på rasten och jag ska återgå till några timmars arbete innan jag ska iväg och hämta paket på Willys, wiho :-D
Puss & Kram