Det kan väl bara bli bättre?
Ja det får jag hoppas på, efter samtalet med psykologen i måndags som dessutom tog 1, ½ timme så har jag varit lite såhär, ska jag våga skriva vad hon sa eller ska jag inte?
Om jag gör det, hur kommer detta påverka mig? Men efter någon dags fundering så har jag bestämt för för att stå för den jag är.
Hon hade kommit fram till hur jag fungerar nu och vad det beror på, att dom strategier jag hade för att överleva förut inte fungerar idag utan skapar problem för mig. Och allt detta går självklart att översätta i diagnoser och den ena jag fick har jag nämt förut och det är PTSD, post traumatiskt stress syndrom.
Denna infon tog jag från
http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Posttraumatiskt-stressyndrom-PTSD/
" .
Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD
Posttraumatisk stressyndrom, PTSD, kan drabba en person som varit med om exempelvis misshandel, våldtäkt, en olycka, krig eller en naturkatastrof. En behandling som visat god effekt vid posttraumatiskt stressyndrom är kognitiv beteendeterapi.
Posttraumatiskt stressyndrom förkortas till PTSD efter engelskans posttraumatic stress disorder. Det kan drabba dig om du varit med om en svår händelse som inneburit livsfara eller en allvarlig kränkning av din integritet. Det kan handla om:
•rån
•misshandel
•sexuella övergrepp
•olyckor
•naturkatastrofer
•tortyr
•krigshändelser
•svåra upplevelser under intensivvård
•en svår förlossning.
Traumat kan vara personligt, som misshandel i hemmet, eller opersonligt, som en olycka.
Vid posttraumatiskt stressyndrom återupplever du den traumatiska händelsen, blandat med känslor av skräck eller vrede. Återupplevelsen kan utlösas av yttre sinnesintryck eller händelser som påminner om traumat. Även barn och unga kan drabbas av posttraumatiskt stressyndrom. "
Finns massor att läsa om PTSD på nätet och ja mitt liv har varit händelserikt så inte så konstigt att jag fick detta diagnostiserat.
Sen bom, kom nästa. Personlighetsstörning. Och NEJ jag är ingen knäppo.
Jag hittade denna info om fobisk personlighetsstörning som jag har på en blogg och jag tyckte den var så bra så jag lånar texte från http://blog.edion.se/?page_id=808
"Nu finns det en fastställd diagnos på mig som står i min journal. Det som är fastslaget är att jag lider av Fobisk personlighetsstörning. Detta låter som att jag är en livsfarlig person då man använder ordet personlighetsstörning men faktum är att just Fobisk personlighetsstörning innebär nästan motsatsen. Såhär står det om just Fobisk personlighetsstörning:
Fobisk personlighetsstörning karaktäriseras av en rädsla för att bli dömd av sin omgivning, blyghet och ett ständigt obehag i sociala situationer. Detta obehag kan yttra sig i till exempel skamkänslor, att personen rodnar eller att personen undviker sociala situationer. Personer med fobisk personlighetsstörning undviker förhållanden av rädsla för att bli avvisade och om de befinner sig i ett förhållande är de tillbakadragna av samma anledning. En person med denna störning kan till och med tacka nej till en befodran som innebär mer kontakt med människor. När personer med fobisk personlighetsstörning är tillsammans med andra känner han eller hon en ständig rädsla för att göra bort sig eller att inte kunna besvara frågor.
Det är viktigt att notera att fobisk personlighetsstörning inte är samma sak som social fobi (mer) även om många av diagnoskriterierna överlappar. Social fobi innebär en rädsla för vissa speciella situationer medan fobisk personlighetsstörning gäller all social samvaro. Fobisk personlighetsstörning börjar utvecklas i barndomen medan social fobi oftast uppkommer på grund av traumatiska händelser under de sena tonåren eller i vuxen ålder.
Precis som med alla personlighetsstörningar så ser personer med fobisk personlighetsstörning sitt beteende och sina känslor som en del av dem själva. De identifierar sig med sina symtom och saknar sjukdomsinsikt. För dem själva framstår deras beteende i sociala situationer som helt normalt och naturligt. Personerna har oftast endast vaga och diffusa upplevelser av lidande vilket gör att det är svårt att behandla fobisk personlighetsstörning med terapi (mer). Detta skiljer sig från människor med social fobi som upplever sina symtom som någonting skiljt från dem själva och som orsakar dem lidande.
Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV
DSM-IV (diagnostisk och statistisk manual över psykiska sjukdomar, fjärde upplagan,mer) beskriver fobisk personlighetsstörning som ett genomgående mönster av social hämning, känslor av otillräcklighet och överkänslighet för negativa omdömen. Störningen visar sig i ett flertal olika situationer och sammanhang från tidig vuxenålder och tar sig minst fyra av följande uttryck:
•undviker yrkesaktiviteter där sociala kontakter är av betydelse pga rädsla för kritik, ogillande eller avvisande
•är ovillig att närma sig andra utan att vara säker på att bli omtyckt
•är återhållsam i intima förhållanden pga rädsla för att känna sig skamsen eller förlöjligad
•är upptagen av rädsla för att bli kritiserad eller avvisad i sociala situationer
•är hämmad i nya sociala situationer pga känslor av otillräcklighet
•betraktar sig själv som socialt oduglig, oattraktiv eller underlägsen andra
•är påtagligt ovillig att ta personliga risker eller att ge sig in i nya aktiviteter eftersom det skulle kunna leda till genanta situationer
"
Så om det inte vore nog med detta så kom det också något som heter BDD, eller dysmorfofobi på svenska.
Ångestenheten på Karolinska i Sthlm har skrivit bra om detta.
http://www.slso.sll.se/SLPOtemplates/SLPOPage1____14362.aspx
"BDD Dysmorfofobi
BDD är en psykiatrisk sjukdom som innebär att man är upptagen av något i sitt utseende.
Många med BDD är övertygade om att man ser ful, eller till och med fruktansvärd ut. Ibland kallas BDD för ”inbillad fulhet” eftersom människor i personens omgivning inte alls uppfattar patientens yttre som fruktansvärt eller fult. Överdriven oro och rädsla för utseendet är inget nytt fenomen. Människor har i alla tider varit bekymrade över sitt utseende och en mindre del av befolkningen har alltid varit så oroliga att de utvecklat BDD, även om inte namnet på sjukdomen inte funnits så länge.
Vad i utseendet brukar man bekymra sig för?
De flesta med BDD brukar uppleva att deras utseendedefekt sitter i ansiktet, huden eller håret men man kan vara orlig över vilka kroppsdelar som helst. Här följer en list över vanliga kroppsdelar personer med BDD är oroliga över:
• Näsan
• Huden
• Håret
• Ögon/ögonlock/ögonbryn
• Mun/läppar
• Käke/haka
• Könsorgan
• Bröst
• Kroppsform
Ofta är man bekymrad över att något i dessa kroppsdelar är ojämnt, osymmetriskt, ärrigt, oproportionerligt stort/litet, missfärgat mm. Vissa kan säga exakt vad man är bekymrad över, andra upplever att något är fel utan att kunna sätta fingret på exakt vad.
Oron över utseendet brukar leda till att personen med BDD utför vissa handlingar. Det är vanligt att man försöker rätta till det man upplever vara fel genom att t ex sminka över, plocka med huden, ansöka om operation eller fantisera om operation. Många ägnar mycket tid åt att kontrollera hur illa ställt det verkar vara genom att spegla sig på olika sätt eller fråga en person man litar på om hur det ser ut. Ett mycket handikappande beteende för personen med BDD är undvikandet av sociala situationer.
Vi vet idag inte svaret på exakt vem som får BDD men det verkar som att ca 1 person av hundra drabbas, därmed kan man säga att BDD är en relativt vanlig sjukdom. Både män och kvinnor drabbas.
Idag vet vi att både biologi och psykologi spelar roll i utvecklingen av psykiska besvär. Därför kan man inte ge en enda förklaring till varför man får BDD. Vi föds alla med olika förutsättningar för att utveckla olika sjukdomar, somliga är mer känsliga för att utveckla cancer än andra personer och andra är känsliga för att utveckla BDD. Den som föds med en sådan känslighet löper större risk att utveckla sjukdomen om den är med om påfrestande händelser. Du kanske har märkt att din BDD blir svårare när du är utsatt för påfrestningar.
Undersökningar har visat att det dröjer lång tid (i genomsnitt tio år) innan personer med BDD får sin diagnos och ofta ännu längre innan man får behandling. Ibland beror detta på att många med psykiska besvär skäms över sin rädsla. Men en annan viktig anledning till att man inte får hjälp tillräckligt snabbt är att sjukvårdspersonal är dåligt utbildade i vad BDD är och hur sjukdomen ska behandlas.
Eftersom BDD ofta leder till att man inte vågar umgås med andra människor på samma sätt som tidigare så blir dagarna ensammare och man spenderar mindre tid i aktiviteter man tycker om. Då är det inte ovanligt att man utvecklar en depression. Många tappar upplevelsen av hopp om framtiden. Det är viktigt att veta om att känslan av hopplöshet är ett symtom på nedstämdhet och att det finns behandling som hjälper både mot depression och BDD.
"
Så ja nu blir det att jobba med dessa saker vilket är tufft och hårt men jag ser fram emot att få höra från psykologen när dom har haft behandlingskonferansen om hur dom ska jobba med mig kring detta, sen behövde jag även avslappnings träning. Så ja nu kan det väl bara bli bättre hoppas jag. Och dom som har upplevet att jag har dragit mig mer och mer tillbaka kanske får en liten förståelse för varför nu.
Ahh känner mig nervös för vad som händer nu när jag öppnat mig helt kring detta.
Så är det, take it or leave it =)
Puss & Kram
Om jag gör det, hur kommer detta påverka mig? Men efter någon dags fundering så har jag bestämt för för att stå för den jag är.
Hon hade kommit fram till hur jag fungerar nu och vad det beror på, att dom strategier jag hade för att överleva förut inte fungerar idag utan skapar problem för mig. Och allt detta går självklart att översätta i diagnoser och den ena jag fick har jag nämt förut och det är PTSD, post traumatiskt stress syndrom.
Denna infon tog jag från
http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Posttraumatiskt-stressyndrom-PTSD/
" .
Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD
Posttraumatisk stressyndrom, PTSD, kan drabba en person som varit med om exempelvis misshandel, våldtäkt, en olycka, krig eller en naturkatastrof. En behandling som visat god effekt vid posttraumatiskt stressyndrom är kognitiv beteendeterapi.
Posttraumatiskt stressyndrom förkortas till PTSD efter engelskans posttraumatic stress disorder. Det kan drabba dig om du varit med om en svår händelse som inneburit livsfara eller en allvarlig kränkning av din integritet. Det kan handla om:
•rån
•misshandel
•sexuella övergrepp
•olyckor
•naturkatastrofer
•tortyr
•krigshändelser
•svåra upplevelser under intensivvård
•en svår förlossning.
Traumat kan vara personligt, som misshandel i hemmet, eller opersonligt, som en olycka.
Vid posttraumatiskt stressyndrom återupplever du den traumatiska händelsen, blandat med känslor av skräck eller vrede. Återupplevelsen kan utlösas av yttre sinnesintryck eller händelser som påminner om traumat. Även barn och unga kan drabbas av posttraumatiskt stressyndrom. "
Finns massor att läsa om PTSD på nätet och ja mitt liv har varit händelserikt så inte så konstigt att jag fick detta diagnostiserat.
Sen bom, kom nästa. Personlighetsstörning. Och NEJ jag är ingen knäppo.
Jag hittade denna info om fobisk personlighetsstörning som jag har på en blogg och jag tyckte den var så bra så jag lånar texte från http://blog.edion.se/?page_id=808
"Nu finns det en fastställd diagnos på mig som står i min journal. Det som är fastslaget är att jag lider av Fobisk personlighetsstörning. Detta låter som att jag är en livsfarlig person då man använder ordet personlighetsstörning men faktum är att just Fobisk personlighetsstörning innebär nästan motsatsen. Såhär står det om just Fobisk personlighetsstörning:
Fobisk personlighetsstörning karaktäriseras av en rädsla för att bli dömd av sin omgivning, blyghet och ett ständigt obehag i sociala situationer. Detta obehag kan yttra sig i till exempel skamkänslor, att personen rodnar eller att personen undviker sociala situationer. Personer med fobisk personlighetsstörning undviker förhållanden av rädsla för att bli avvisade och om de befinner sig i ett förhållande är de tillbakadragna av samma anledning. En person med denna störning kan till och med tacka nej till en befodran som innebär mer kontakt med människor. När personer med fobisk personlighetsstörning är tillsammans med andra känner han eller hon en ständig rädsla för att göra bort sig eller att inte kunna besvara frågor.
Det är viktigt att notera att fobisk personlighetsstörning inte är samma sak som social fobi (mer) även om många av diagnoskriterierna överlappar. Social fobi innebär en rädsla för vissa speciella situationer medan fobisk personlighetsstörning gäller all social samvaro. Fobisk personlighetsstörning börjar utvecklas i barndomen medan social fobi oftast uppkommer på grund av traumatiska händelser under de sena tonåren eller i vuxen ålder.
Precis som med alla personlighetsstörningar så ser personer med fobisk personlighetsstörning sitt beteende och sina känslor som en del av dem själva. De identifierar sig med sina symtom och saknar sjukdomsinsikt. För dem själva framstår deras beteende i sociala situationer som helt normalt och naturligt. Personerna har oftast endast vaga och diffusa upplevelser av lidande vilket gör att det är svårt att behandla fobisk personlighetsstörning med terapi (mer). Detta skiljer sig från människor med social fobi som upplever sina symtom som någonting skiljt från dem själva och som orsakar dem lidande.
Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV
DSM-IV (diagnostisk och statistisk manual över psykiska sjukdomar, fjärde upplagan,mer) beskriver fobisk personlighetsstörning som ett genomgående mönster av social hämning, känslor av otillräcklighet och överkänslighet för negativa omdömen. Störningen visar sig i ett flertal olika situationer och sammanhang från tidig vuxenålder och tar sig minst fyra av följande uttryck:
•undviker yrkesaktiviteter där sociala kontakter är av betydelse pga rädsla för kritik, ogillande eller avvisande
•är ovillig att närma sig andra utan att vara säker på att bli omtyckt
•är återhållsam i intima förhållanden pga rädsla för att känna sig skamsen eller förlöjligad
•är upptagen av rädsla för att bli kritiserad eller avvisad i sociala situationer
•är hämmad i nya sociala situationer pga känslor av otillräcklighet
•betraktar sig själv som socialt oduglig, oattraktiv eller underlägsen andra
•är påtagligt ovillig att ta personliga risker eller att ge sig in i nya aktiviteter eftersom det skulle kunna leda till genanta situationer
"
Så om det inte vore nog med detta så kom det också något som heter BDD, eller dysmorfofobi på svenska.
Ångestenheten på Karolinska i Sthlm har skrivit bra om detta.
http://www.slso.sll.se/SLPOtemplates/SLPOPage1____14362.aspx
"BDD Dysmorfofobi
BDD är en psykiatrisk sjukdom som innebär att man är upptagen av något i sitt utseende.
Många med BDD är övertygade om att man ser ful, eller till och med fruktansvärd ut. Ibland kallas BDD för ”inbillad fulhet” eftersom människor i personens omgivning inte alls uppfattar patientens yttre som fruktansvärt eller fult. Överdriven oro och rädsla för utseendet är inget nytt fenomen. Människor har i alla tider varit bekymrade över sitt utseende och en mindre del av befolkningen har alltid varit så oroliga att de utvecklat BDD, även om inte namnet på sjukdomen inte funnits så länge.
Vad i utseendet brukar man bekymra sig för?
De flesta med BDD brukar uppleva att deras utseendedefekt sitter i ansiktet, huden eller håret men man kan vara orlig över vilka kroppsdelar som helst. Här följer en list över vanliga kroppsdelar personer med BDD är oroliga över:
• Näsan
• Huden
• Håret
• Ögon/ögonlock/ögonbryn
• Mun/läppar
• Käke/haka
• Könsorgan
• Bröst
• Kroppsform
Ofta är man bekymrad över att något i dessa kroppsdelar är ojämnt, osymmetriskt, ärrigt, oproportionerligt stort/litet, missfärgat mm. Vissa kan säga exakt vad man är bekymrad över, andra upplever att något är fel utan att kunna sätta fingret på exakt vad.
Oron över utseendet brukar leda till att personen med BDD utför vissa handlingar. Det är vanligt att man försöker rätta till det man upplever vara fel genom att t ex sminka över, plocka med huden, ansöka om operation eller fantisera om operation. Många ägnar mycket tid åt att kontrollera hur illa ställt det verkar vara genom att spegla sig på olika sätt eller fråga en person man litar på om hur det ser ut. Ett mycket handikappande beteende för personen med BDD är undvikandet av sociala situationer.
Vi vet idag inte svaret på exakt vem som får BDD men det verkar som att ca 1 person av hundra drabbas, därmed kan man säga att BDD är en relativt vanlig sjukdom. Både män och kvinnor drabbas.
Idag vet vi att både biologi och psykologi spelar roll i utvecklingen av psykiska besvär. Därför kan man inte ge en enda förklaring till varför man får BDD. Vi föds alla med olika förutsättningar för att utveckla olika sjukdomar, somliga är mer känsliga för att utveckla cancer än andra personer och andra är känsliga för att utveckla BDD. Den som föds med en sådan känslighet löper större risk att utveckla sjukdomen om den är med om påfrestande händelser. Du kanske har märkt att din BDD blir svårare när du är utsatt för påfrestningar.
Undersökningar har visat att det dröjer lång tid (i genomsnitt tio år) innan personer med BDD får sin diagnos och ofta ännu längre innan man får behandling. Ibland beror detta på att många med psykiska besvär skäms över sin rädsla. Men en annan viktig anledning till att man inte får hjälp tillräckligt snabbt är att sjukvårdspersonal är dåligt utbildade i vad BDD är och hur sjukdomen ska behandlas.
Eftersom BDD ofta leder till att man inte vågar umgås med andra människor på samma sätt som tidigare så blir dagarna ensammare och man spenderar mindre tid i aktiviteter man tycker om. Då är det inte ovanligt att man utvecklar en depression. Många tappar upplevelsen av hopp om framtiden. Det är viktigt att veta om att känslan av hopplöshet är ett symtom på nedstämdhet och att det finns behandling som hjälper både mot depression och BDD.
"
Så ja nu blir det att jobba med dessa saker vilket är tufft och hårt men jag ser fram emot att få höra från psykologen när dom har haft behandlingskonferansen om hur dom ska jobba med mig kring detta, sen behövde jag även avslappnings träning. Så ja nu kan det väl bara bli bättre hoppas jag. Och dom som har upplevet att jag har dragit mig mer och mer tillbaka kanske får en liten förståelse för varför nu.
Ahh känner mig nervös för vad som händer nu när jag öppnat mig helt kring detta.
Så är det, take it or leave it =)
Puss & Kram
Kommentarer
Trackback