Är det såhär?

Efter x antal samtal hos psykologen känns det som att vi kommer framåt. Jag har själv börjat kunna se samband mellan olika saker som har hänt i mitt liv och hur jag fungerar i mitt liv idag. Och det känns skönt att få bekräftelse att det inte är så konstigt att jag gör som jag gör idag.
Nu blir det ett litet uppehåll och hon ska försöka sammanställa alla papper jag har fyllt i och ge mig en bild av hur hon ser på allt. Det känns som en skräckblandad förtjusning, skönt att få klarhet i det men ändå en räddsla för vad hon kommer att säga.

Livet flyter på fortare än vad jag vill. Jobb, jobb och jobb mest känns det som. Nu har jag 24 dagar på raken med jobb innan jag har en dag som jag är helt ledig. Då ska jag åka och fira mitt gudbarns 3 årsdag =) Tjoho.
Ihelgen som var hade jag äran att vara på 95 års kalas i Härjedalen.
Lilla goa "farmor" som vi firade.

Idag är det fullt ös, först jobb i Blg, sen till Falun å jobba. Hem å ta hand om tvätten, laga middag och sen baka något gofika till kollegorna som har äran att ha mig på jobbet imorgon ;)

Nu blir det mera kaffe för jag är trött.

Puss & Kram

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback